fredag, februari 27, 2009

Stridsvagnar och "rysshat"

Har inte hat tid skriva på ett tag. Men det betyder inte att saker och ting står stilla. Tvärt om. Det händer saker överallt.

Fick iväg ett pressmeddelande om arméinspektörens stridsvagnsrapport. Såväl GA som GT och Radio Gotland fick den. Bara GT publicerade - några rader.

Här är pressmeddelandet i sin helhet:

"- Bra förslag från arméinspektören när det gäller Gotland! Det säger Rolf K Nilsson (M), gotländsk riksdagsledamot och ledamot av försvarsutskottet, i en kommentar till arméinspektörens stridsvagnsrapport som föreslår en förhandslagring av 14 stridsvagnar på Gotland.

Arméinspektören Berndt Grundevik har kommit med sin rapport om stridsvagnens framtid i Sverige. I rapporten som beskriver stridsvagnens förträfflighet på en rad områden finns ett antal rekommendationer, bland annat att: ”Förhandslagra ett kompani om 14 stridsvagnar på Gotland.”

- Jag tycker det är ett bra förslag, även om det kunde varit ännu bättre, säger Rolf K Nilsson. Men det är en markering att placera ett stridsvagnskompani på Gotland som kan bemannas på mycket kort tid. Hur det ska gå till får vi förhoppningsvis höra mer om längre fram. Men det finns många möjligheter.

- Det är mycket siffror och detaljer i rapporten men förslaget att behålla minst 84 stridsvagnar i tre tunga mekaniserade bataljoner låter i mina öron bra. Det skulle innebära att man kan organisera två stridsvagnskompanier per bataljon. De kvarvarande 35 stridsvagn 122 vill arméinspektören behålla som en nationell reserv, och det är väl klokt."

Det finns säkerligen anledning att återkomma till rapporten.


Socialdemokraterna Wera Svensson fortsätter jaga mig för att jag är kritisk till den nuvarande regimen i Ryssland. Fick in mitt svar på GT/Folkbladets sida. Och här är det svaret:

"Nya höjder av Wera Svensson
Bästa Wera Svensson (s). Du har en förmåga att blanda ihop fakta med egna fördomar och rena lögner. Två lögner i Ditt senaste inlägg; centern öppnar inte för nya kärnkraftverk (vilket Du påstår), man öppnar för att de befintliga ska kunna ersättas. Skulle jag inte ha några tveksamheter när det gäller Vietnamkriget? Läs vad jag skrev!
Det är inte mycket Du har att komma med när Du försöker förtydliga de grumliga avsikter Du anklagar mig för att ha. Jag tycker det var rätt att få bort Saddam Hussein, jag tycker det är olyckligt att Vietnam fortfarande är en kommunistisk diktatur och jag är avvaktande och, erkännes, misstänksam till den politik som Ryssland under Putin driver.
” Erkänn att USA:s krigsmakt är flera gånger starkare än Rysslands”, skriver Du. Ja, tack och lov!
Du och Dina meddebattanter i Rysslandsfrågan har uppenbarligen svårt att skilja mellan Ryssland, det ryska folket, den ryska kulturen och den ryska regim som styr landet. Ett folk är inte alltid ett med sin regering eller med sina styrespersoner. Ryssland och framför allt ryssarna är värda en annan regim.
När Du anklagar mig för rysskräck har Du rätt. Rätt i att jag fruktar vad den ryska regim vi har idag kan åstadkomma i framtiden. Däremot har Du katastrofalt fel när det gäller att jag skylla hysa skräck för ryssar i gemen eller vad Ryssland som ett europeiskt land har att erbjuda på väldigt många områden. Inte minst på det kulturella. Jag har både ryska författare och kompositörer bland mina favoriter. Och ser gärna ett ökat utbyte på det kulturella planet mellan våra länder.
Sedan, Wera Svensson, når Du en ny höjdpunkt i Din argumentering när Du drar in Karl XII i vår diskussion. Tänk om Du grävt lite längre i Dina historiska annaler, både samtida och äldre, då hade Du säkert någonstans i Gotlandspressen hittat att jag hyser sympati för delar av den politik som Valdemar Atterdag förde. Inte att han dödade gotländska bönder, men det hade väl passat bra in i den skräckbild Du så gärna vill måla upp av mig, men för att han lyckades återförena det danska riket. Och går vi ännu längre tillbaka så är jag anhängare av den danska versionen av Gutesagan. Det vill säga att Thjelvar kom från Danmark och att hans fader gick under namnet Gute Skåning. Hu!

Rolf K Nilsson"

Nu hoppas jag denna diskussion är slut. Men man vet ju aldrig.

torsdag, februari 19, 2009

Åklagare utreder Nord Stream

Då har det hänt som många av oss väntat på och möjligen trott skulle hänt betydligt tidigare: Åklagare utreder eventuell Nord Stream muta.
Det är kammaråklagaren Malin Palmgren vid Riksenheten mot korruption ska se närmare på en professor på Gotlands högskola som av Nord Stream fått femmiljoner för ett projekt om alfåglar.

Gotlands högskola, med professorn som sakkunnig, varnade i januari 2007 för att dra ledningen nära ett mycket känsligt fågelområde. Ett halvår senare fick högskolan femmiljoner från Nord Stream till ett projekt om alfåglar – den aktuelle professorns speciella område av forskning.
Från Nord Stream visste man att högskolan senare skulle yttra sig om den planerade gasledningen.

TV4:s Kalla Fakta har redan några dagar efter det sänts gjort stor nytta. Debatten pågår för fullt på TV4:s hemsida men också på Hela Gotlands. Många är upprörda – och nog finns det anledning.

Det ska bli intressant att se hur de mest frekventa debattörerna som anklagar oss kritiker av gasledningen för att vara rysshatare och lida av rysskräck agerar när de upptäcker att vi inte alls är så ensamma i våra uppfattningar som de velat påskina.

Uppenbarligen ser gemena man, och även politiker på fastlandet, annorlunda på Nord Streams agerande än majoriteten av Gotlands kommunfullmäktiges valda ledamöter.
Det är och förblir för mig obegripligt hur man kan se Nord Streams hamnupprustningsgåva i Slite som isolerat från den planerade gasledningen i Östersjön. Obegripligt.

Debatten på nätet kan ibland bli både ointelligent och löjlig. Och inte allt för sällan går debattörerna över vad jag anser vara en anständighetsgräns. Jag har inte fäst mig så mycket vid Tore Gannholms skriverier i denna fråga. Jag förstår inte den roll han intagit som näst intill rabiat försvarare av Ryssland. Och jag anser nog att han gick över gränsen när han önskade livet av mig och andra Rysslandsskeptiker i ett av sina debattinlägg på nätet.

Kalla Fakta visade med all tydlighet att Nord Stream agerar mycket skickligt. Och det finns sannerligen anledning att vända på många stenar i denna allt mer omfattande härva. Det kan säkert finnas en hel del överraskningar som kan komma att krypa fram.

ROLF K NILSSON

tisdag, februari 17, 2009

>

Inte Gotlands bästa stund

Sedan TV4:s utomordentliga program Kalla Fakta i söndags om den ryska gasledningen har reaktionerna haglat in till mig.
Ulrica Schenströms val att gå från positionen som statsministerns statssekreterare till Nord Stream har fått människor att reagera.
Kalla Fakta visade också på ett mycket tydligt sätt hur Nord Stream arbetar genom att knyta till sig personer med nära kontakter till regeringar och statsapparater.
Gotlands kommuns representanter framträdde inte i sin bästa dager i programmet. Och ändå har TV4 inte grävt så djupt…

Kommunfullmäktiges beslut att låta ryska statens dotterbolag bygga en hamn i Slite är en sorglig plump i Gotlands kommuns politiska historia. Det är nog bara politiker och kommunala tjänstemän på Gotland som fortfarande hävdar att hamnprojektet i Slite och byggandet av gasledningen inte hänger ihop.
Hur man kan välja bort att se sambandet mellan Nord Streams/Gazproms givmildhet att skänka en hamn som klarar att ta emot fartygen som lastar gasrören (för lagring i Slite) med byggandet av gasledningen är inte bara för mig obegripligt - det är det för de flesta betraktare av detta skådespel.

Men kanske majoriteten som röstade för mottagandet av ”gåvan” nu låter sig styras av principen att har man en gång satt foten i klaveret låter det lika illa om man drar upp den.
Hur gärna man än vill och hur ofta man än upprepar det från Gotlands kommuns sida så har Gotland med beslutet om att ta emot hamnen blivit en villig medspelare i Rysslands ambitioner att utöva politisk makt och styrning med hjälp av sin energiexport. Det är ingen hedrande plats Gotland i denna fråga reserverar i historieböckerna.

ROLF K NILSSON

lördag, februari 14, 2009

Försvar, mänskliga rättigheter och Gotland

Intensiv vecka. Från förra söndagen och framåt.
Åkte till Stockholm på söndagskvällen för att ta morgontåget till Lund och besök på P7. Intressanta samtal med ledningen. Jag hoppas jag kunde räta ut en del frågetecken och för egen del fick jag många svar på mina frågor och funderingar.
För första gången på mycket länge, första gången någonsin tror jag sedan jag flyttade från Skåne 1987, fick jag något som kanske kan beskrivas som hemlängtan. Att åka tåg är att resa. Man hinner med att se hur man tar sig fram, hur landskapet skiftar och hur man kommer fram till något man känner igen, tycker om och gärna vill uppleva mer. När jag passerat gränsen mellan Småland och Skåne började dessa känslor tränga på. Skåne, Skåne, Skåne – ja, vem vet vad framtiden har i sitt sköte.

Tisdagen; gruppmöten och försvarsutskottsammanträden. Arbetsmöte med den moderata gruppen i försvarsutskottet, riksdagsgrupp och på kvällen årsmöte med Svensk-Taiwanesiska parlamentarikerförbundet.

Onsdag; möte på förmiddagen med redaktören för Epoch-Times i Hong Kong och ledaren för den sk Shangha-petitionen. Två kvinnor med mängder att berätta om när det gäller förhållandet i Kina, mänskliga rättigheter och den kollaps det kinesiska kommunistpartiet står inför. I en folklig kampanj mot kommunistpartiet i Kina har hittills över 50 miljoner partimedlemmar lämnat in sina partiböcker. Det finns mycket att förmedla vad vi fick höra denna förmiddag. Jag återkommer med några artiklar i ämnet.
Arbetsmöte med moderata gruppen i försvarsutskottet på eftermiddagen och votering klockan 16.

Torsdagen; intetisvt. Klockan åtta tog jag emot Lena Palsternak och Patrik Muskos från Östersjöns Författar och översättarcentrum i Visby. Under torsdagen fanns Översättarcentrum i riksdagen och informerade om sin verksamhet. Ett uppskattat inslag. Klockan 9 anslöt Peter Curman och deltog resten av dagen. Översättarcentrum, BCWT, bedriver en verksamhet som betydligt fler människor borde känna till. På 15 år har över 3000 författare och översättare från hela världen tillbringat kortare eller längre tid i Visby.
Klockan 9 hade försvarsutskottet möte med det nederländska försvarsutskottet som bombaderade oss med frågor. Mest om JAS Gripen som är ett alternativ för det nederländska flygvapnet att investera i. Intressant diskussion om NATO där de gröna och socialisterna från Nederländerna ställde sig mycket frågande till socialdemokraternas negativa inställning till denna försvarspakt. Klockan 10 dags för sammanträde med det sammanssatta utrikes- och försvarsutskottet. Klockan 14 blev jag intervjuad av TV4. Ska komma med i Nyhetssändningen klockan 19 i morgon (söndag). Kan avslöja att det har med den planerade ryska gasledningen i Östersjön att göra. Klockan 16 votering och sedan hemfärd.

Kunde idagens lokala Gotlandspress konstatera att kollegan i försvarsutskottet Allan Widman(fp) besökt Gotland. Han talade för kontinuerlig militär närvaro på Gotland och förstärkning av de materiella resurserna. I och för sig bra. Men det är samme man som förra året talade för omfattande nedskärningar av både JAS Gripen och av antalet stridsvagnar. Det svänger om folkpartiet.

ROLF K NILSSON

söndag, februari 08, 2009

Riksdagsledamöternas kulturupplevelser kartlagda

Mitt gamla husorgan, från födsel till 1987, Helsingborgs Dagblad har skickat ut kulturfrågor till samtliga av riksdagens ledamöter. Ganska många har svarat. Själv var jag lite sen och mitt svar publicerades bland de sista igår (lördagen den 7 frbruari).

Här är mitt svar (frågorna är ställda av HD:s kulturchef):

ROLF K
NILSSON (m)
Tingstäde
Just nu är hjärnan
full av intrycken
från generalrepet
av ”Baltic Bar – sånger från Östersjön”,
på Länsteatern på Gotland.
Det är i skrivande stund
mindre än tolv timmar jag såg den.
Eva Gröndahl har regisserat och
det var riktigt, riktigt bra. Föreställningen
borde fler än gotlänningarna
få möjlighet att se och
framför allt höra. Är möjligen som
ordförande i Länsteaterns styrelse
part i målet. Men, strunt samma.
Till Dina frågor. Detta är en
näst intill omöjlig uppgift att svara
ärligt på. Att det har tagit tid betyder
bara att jag inte har kunnat
bestämma mig. Men nu ska jag
försöka.
En titel, jag tror det är boktitel
som Du är ute efter. OK Stieg
Trenters böcker om Harry Friberg.
Men sedan dyker då
Agatha Christie upp i minnet, och
William Somerset Maugham.
Theodore Kallifatides är också en
favorit; inte minst böckerna om
hans barndom. Jag glömmer ju
Jolo. För sjutton Jolo! Kåserier,
romaner och reportage. ”De tre
från Haparanda” är en höjdare!
Ett verk. Kan det handla om musik?
Svårt komma på ett verk.
Lättare hitta artister. Men OK.
Beatles vita album, Vivaldis
”Årstiderna”. Artister som definitivt
platsar in; The Seekers, Small
Faces, Who, Glenn Miller, Benny
Goodman, Ella Fitzgerald, Buddy
Holly, Bellman, Evert Taube… Det
går inte. Tittar på mina cd-skivor.
Varför nämner jag inte Supertramp,
Genesis eller Jethro Tull?
Eller den på 70-talet rätt kända
gruppen Amazing Blondel. Har
med hjälp av goda vänner hittat
fyra skivor med gruppen. Tröttnar
aldrig att lyssna på dem.
En kulturhändelse. Just nu
i detta skrivande ögonblick tänker
jag på när jag 1980 var i USA och
gick runt på Disneyland. Kommer
fram till en stor scen som är nedsänkt
i marken. En stor orkester
sitter där med mest äldre män. En
åldring står längst fram och viftar
med en pinne. Förmodligen dirigenten.
Jag sätter mig ner för att
lyssna. Plötsligt spelas det Glenn
Miller-musik. Och ännu bättre
blev det när dirigenten började
sjunga. Rösten i högtalaren förklarade
sedan att det var Tex
Beneke som sjöng och som ledde
resterna av Glenn Millers gamla
orkester. Tala om känsla. Tex
Beneke är alltså han som sjunger
i Glenn Miller-versionen av
”Chattanooga Cho Cho”.
En konsert/en skiva. Har jag väl
redan nämnt med ovanstående
och med mina favoritskivartister.
En utställning. Än en gång, de
finns så många. Säkert något av
vad som visat på Louisiana utanför
Helsingör. Gillar svartvita fotoutställningar.
Varför inte en teaterförställning
och /eller en film?
Har två teaterförställningar att
välja på. Båda på Stadsteatern i
Helsingborg. ”Cabaret” med Lil
Terselius som Sally Bowles. Eller
Nils Poppe som Tevje i ”Spelman
på taket”. Poppe suverän i rollen.
Film. Kanske det enklaste om
man inte tänker efter utan tar den
som dyker upp först i minnet.
”Casablanca” med Humphrey
Bogart och Ingrid Bergman.
Sedan är det ju extra feststämning
framför tv:n när någon av
Bröderna Marx filmer visas. Kanske
både för långt och för många
alternativ. Men, så är det…
SLUT

Det var förvisso några veckor sedan jag skrev detta. Men vid en ny genomläsning så skullejag nog ha svarat likadant. För den som är intressead att läsa svare från över 200 riksdagsledamöter så kan man gå in och läsa i Helsingborgs Dagblads pdf-filer:

http://misc.hd.se/dagenstidning/hd/07/HD20090207.pdf

Sedan den 25 januari har tidningen nästan varje dag publicerat några svar. Leta upp pdf-tidningarna och gå sedan in på kulturen så finns svaren där.
I gårdagens tidnign fanns också en diskussion mellan förre socialdemokratiske kulturministern Bengt Görasnsson och den, tack och lov, kortvariga moderata kultirminsitern Cecilia Stegö. (Har absolut inget emot Cecilai Stegö som person - det är hennes nyliberalism som jag har svårt med.)

ROLF K NILSSON

fredag, februari 06, 2009

Motståndare utan argument

Det är kul att bo på Gotland. Det är roligt att vara journalist på Gotland. Och det är inte utan stolthet som jag varje vecka åker till Stockholm och riksdagen vald av befolkningen på Gotland i ett ärligt försök att göra nytta.
Sedan finns det en hel del som är tråkigt, såväl med journalistjobbet som med riksdagsuppdraget, och det är när man blir beskylld för saker som man aldrig gjort än mindre tänkt.
Under senare tid har framför allt tre av Folkbladet/GT:s seniormedarbetare gjort vad de kunnat föra att utmåla mig som en galen, krigshetsande och Rysslandshatande usling. Jag känner inte riktigt igen mig.
Nedanstående svar skrev jag i GT efter Alltfåns påhopp:

”Allfåns - diktatorernas man!
Den mångårige medarbetaren i GT och GA Risto Leino har gjort sig känd i framför allt GT under signaturen Allfåns. Många gånger har man fått intrycket att läsa Folkbladets ledarsida, när man tagit del av Allfåns grubblerier och hans jakt på borgerligheten i allmänhet och moderater i synnerhet. Och nu är det lite förvirrande igen, för nu återkommer Allfåns som signatur på GT:s insändarsida. Men innehållet känns igen.
Risto "Allfåns" Leino håller uppenbarligen bättre koll på vad jag skrivit i GA och när jag gjort det än vad jag själv gör. Därför kan han också citera det jag skrev den 7 januari 2003 och med detta som grund dra slutsatsen sex år senare att jag tillsammans med aktieägarna i den amerikanska krigsindustrin drar en suck av saknad när George W Bush nu lämnat sitt uppdrag. Och för att riktigt visa vilken usel människa jag är får jag en känga för att jag inte delar "Allfåns" Leinos uppfattning när det gäller Vietnamkriget.
Leino tycker bra om kommunistiska diktaturer och diktaturer av Saddam Husseins modell. Det är det enda resultat jag kan komma fram till om jag nu ska dra slutsatser lika snabbt och vara lika fördomsfull.
Men vad är det då som gäller för min del? Jo, jag tycker fortfarande att det var rätt att avlägsna Saddam Hussein från makten. Att få bort en diktator som förtryckte den egna befolkningen och som var ett hot mot omvärlden. Detta lyckades USA och deras allierade med.
Kriget mot Saddam vann man, med freden har man inte lyckats lika bra. Men målet finns fortfarande där och insatserna är många för att förvandla Irak till en stat med demokrati och där mänskliga fri- och rättigheter respekteras. Och detta är trots allt inte helt utan framgång. Det är ett arbete som hela världen borde vara intresserat av att bidra till och fullfölja.
Det finns mycket jag tycker George W Bush har gjort fel. Och efter valet 2004 kunde jag i en ledare konstatera att det nog hade varit bättre för amerikanarna, och världen, om de valt John McCain till president istället för George W Bush. Men den ledaren var kanske inte lika intressant för Leino att memorera.
Om vi då ska gå in på Vietnamkriget som Leino tycker om att dra upp när han med jämna mellanrum sågar mina uppfattningar. Jag beklagar djupt att USA med allierade inte vann Vietnamkriget. Om så hade varit fallet hade Vietnam idag mycket troligt varit ett land jämförbart med Taiwan och/eller Syd-Korea. Ekonomier på frammarsch med ett demokratiskt styrelseskick och respekt för mänskliga fri- och rättigheter. Vietnam idag är en av de få kvarvarande kommunistiska diktaturerna med allt vad det innebär.
Vietnamkriget var ett vidrigt krig. Övergrepp, brott mot normal anständighet och brott mot krigets lagar begicks på båda sidor. Skillnaden var den att medan de amerikanska brotten och de skyldiga ställdes inför rätta och hängdes ut i media prisades kommunisternas illgärningar.
Jag beklagar att kommunistregimen i Hanoi sitter kvar. Jag beklagar att demokratiska fri- och rättigheter inte existerar i Vietnam. Och vad än Leino påstår att jag tycker, så har jag den absoluta uppfattningen att allt våld, allt förtryck mot oskyldiga och civila är förkastligt oavsett vem som är förövaren.
Rolf K Nilsson

Nu fick jag ett svar, men det var nog skrivit innan jag fattade pennan och plitade ner ovanstående alster. Allfåns vägrar ta in vad jag skriver. Men någon gång vart tredje år får jag en skopa för att gilla USA för mycket och ha fel uppfattning om Vietnamkriget.

Men även om nu skribenter som Allfåns och Henry Lindkvist öser sitt ovett över mig så har de i sitt skrivand ej nått samma hatiska höjder som Wera Svensson.
Den 3 februari skriver hon bland annat: ”Jag mår illa över all den misstänksamhet och nattstånden rysskräck som frodas i riksdagsman Rolf K Nilssons skriverier.” - Mår illa?
”Det är bara att hoppas att såna avslöjanden av Rolf K Nilssons grumliga avsikter och åsikter finns med när det blir dags att välja riksdagsmän för Gotland nästa gång.” – Grumliga avsikter och åsikter? Nä, här får jag no be damen ifråga förklara sig litte bättre.