fredag, september 14, 2012

http://www.tankesmedjanargos.com

Försvars- och säkerhetspolitiska inlägg publiceras i framtiden på den försvars. och säkerhetspolitiska tankesmedjan Argos hemsida: http://www.tankesmedjanargos.com/  övriga kommentaraer och inlägg av undertecknad får snart ett nytt "hem". Denna nya blogg kommer att presenteras inom kort.

ROLF K NILSSON

onsdag, augusti 29, 2012

Rädda försvaret från kvartalspolitiker

Regeringen har lovat extra pengar till försvaret för att det ska kunna bli nya JAS-plan. 300 miljoner kronor per år. 300 miljoner kronor om året räcker inte på långa vägar om det inte samtidigt sparas radikalt på andra områden inom den svenska försvarsmakten.

Jag gillar JAS-projektet. Jag vill att Sverige ska både tillverka och sälja JAS-plan. Men det trixande med siffror som nu pågår inger mer oro än lugn tillförsikt inför framtiden. Blir det inte mer pengar till försvaret finns det inget annat att göra än att lägga ner på andra områden för att finansiera JAS. Och detta vore en försvars- och säkerhetspolitisk katastrof.Jag skulle vilja uppmana regeringen och riksdagens ledamöter att lägga av med det politiska spel man nu håller på med och koncentrera sig på politikens innehåll.

Affärsvärldens kvartalskapitalister har fått en ovälkommen motsvarighet i svensk politik och det är kvartalspolitikerna. Politiker som prioriterar utspel och politiskt arbete i sådant som ger snabba utslag i opinionssiffrorna och inte vad som på sikt är nödvändigt.

Försvars- och säkerhetspolitik är inte frågor som i fredstid lockar fram det mest entusiastiska väljarstödet. Inte förrän hotet är direkt synligt och i det närmaste går att ta på infinner sig insikten att det inte hade varit fel att ha en god förberedelse. För kvartalspolitikern är försvars- och säkerhetspolitiken ointressant. För politiker som är statsmannaämne finns övertygelsen om nödvändigheten av långsiktighet och beredskap. Kortsiktiga mål som ger snabb och nästan lika snabbt övergående tillfredställelse är en riskfylld arbetsplan för politiker att ägna sig åt. Förr eller senare straffar det sig.
Det måste bli ett slut på fintandet och trixandet. Ska vi ha ett försvar som ska kunna göra vad vi förväntar oss av det måste regering och riksdag släppa till de nödvändiga ekonomiska medel som krävs.

tisdag, juli 10, 2012

Med Nya Moderaterna försvann försvarsvänligheten

Jag har fått frågan varför det är så intressant att diskutera den moderata inställningen till försvaret, vilket jag har tagit upp vid ett antal tillfällen. Det finns många svar på en sådan fråga.
Det främsta och kanske viktigaste skälet till att ta upp och oroas för den moderata inställningen till försvaret är att moderaterna har som det utan jämförelse största partiet i regeringen också det största inflytandet. Det moderaterna inte gillar, eller säger nej till blir inte. Det vi nu fått se efter en mycket märklig åsiktsförändring är ett moderat parti som inte ser några problem med att göra ytterligare nedskärningar i det svenska försvaret.

Vi befinner oss just nu i den historiskt märkliga situationen att centern, folkpartiet och kristdemokraterna är de partier på den borgerliga sidan som vill ge försvaret mer pengar medan moderaterna motsätter sig detta. Historiskt har det varit omvänt. Moderaterna har varit det stora försvarsvänliga partiet i Sverige. När det har varit läge för regeringsförhandlingar med övriga borgerliga partier är det moderaterna som har fått kompromissa ner sina krav på anslag till försvaret. Nu är det moderaterna som driver frågan om sänkta försvarsanslag. För många moderata väljare och medlemmar genom åren har just inställningen till försvaret varit ett avgörande skäl för att välja moderaterna. Att välja att rösta på. Att välja att bli medlem i, att välja att bli aktiv i. Många känner sig idag svikna.

Med de ”nya moderaterna” skulle försvarspolitiken nedprioriteras, det hade strategerna inom partiet beslutat. Och detta utan att vad som kan betraktas som en förankringsprocess hade skett. När försvaret omklassificerades till en icke-intressant, mossig och icke i tiden liggande fråga stängdes dörren till satsningar på försvaret.
För min personliga del så är jag milt uttryckt mycket besviken på den försvarspolitik som moderaterna står för idag. Jag får ibland emot mig att det också till del är mitt fel att partiet har hamnat där det står idag eftersom jag såsom varande moderat riksdagsledamot föregående mandatperiod satt med i riksdagens försvarsutskott. Och det var under den mandatperioden den moderata försvarspolitiska ökenvandringen började. Jo, jag satt med och kanske jag kunde gjort mer internt motstånd. Men jag vill nog hävda att vi som då satt i försvarsutskottet, som utgjorde den moderata försvarskommittén, till mycket stor del agerade motståndsrörelse. Vi ville ha mer försvar, vi ville ha ökad uppmärksamhet österut, vi hade en annan bild av framtiden än den som blev den moderattledda regeringens.

I juni 2010 lämnade vi en rapport till försvarsministern ”Blå tankar om framtidens försvar”. Ett par månader tidigare hade han fått ett första utkast till densamma. Inga reaktioner, inga frågor, inga kommentarer. Intresse lika med noll.
För den som är intresserad av vad den moderata försvarskommittén i Riksdagen tyckte våren 2010 så bifogas rapporten nedan.

Även om försvarspolitiken är ett nerprioriterat intresse från de nya moderaterna så är försvarspolitiken sett utifrån ett svenskt nationellt perspektiv en synnerligen viktig fråga. Det är bra att centern, folkpartiet och kd ligger på och önskar en höjd försvarsbudget. Men nu behövs det också röster som höjs inifrån partiet och ställer samma krav. För utan moderaterna lär det inte bli några höjda försvarsanslag.

“Blå tankar om framtidens försvar” (2010)

blc3a5-tankar-om-framtidens-fc3b6rsvar1.pdf

lördag, juli 07, 2012

Försvarspositiv facebooksida https://www.facebook.com/starkareforsvar

Försöker med hjälp av bl.a denna facebooksida bygga upp en opinion för ett återupprättande av det svenska försvaret. Det vi ser nu som pågår inom svensk försvarspolitik är närmast att likna vid en katastrof.
Ser gärna att fler ansluter sig till facebooksidan och bidrar med egna åsikter och i sammanhanget intressanta länkar i frågan. Det finns ropande röster i öknen och det finns all anledning att uppmuntra dessa med kommentarer och glada tillrop.
Vi behöver fler försvarspositiva politiker men Sveriges försvar är för viktigt att helt överlåta åt politiken. Alla med intresse för det svenska försvaret och dess återuppbyggnad har anledning att såväl höja rösten som att lägga sig i debatten!


www.facebook.com/starkareforsvar

tisdag, juli 03, 2012

Moderaterna måste tänka om, om försvaret...

När det gäller den moderata försvarspolitiken i regeringen så har det nog aldrig varit sämre än vad det är just nu. Försvaret har skriande behov av mer pengar. Uteblir dessa går det inte fullfölja de uppgifter som regering och riksdag har ålagt. Vad som är ytterligare besvärande i sammanhanget är att försvaret, utöver det som demokratiskt har beslutats i vår Riksdag, borde vara kvantitativt större än vad det är för att ha den förmåga och beredskap som världsläget kräver.
I detta läge har vi nu en alliansregering där moderaterna är det mest försvarsnegativa partiet av de fyra. Hur kunde det gå så illa? Jo, sedan finansen har blivit näst intill allenarådande också när det gäller de politiska besluten, det politiska innehållet.
Vi ska vara glada för att vi har en så bra ekonomi som vi har i Sverige. Anders Borg är en skicklig finansminsiter som kan hålla ordning på statskassan. Men att få ekonomin att gå ihop är bara ena halvan av problemet. Politiken måste också gå ihop och då blir det betydligt svårare för finansministern – givetvis. Om man ständigt säger nej och skär ner i kostnaderna, utan att se på konsekvenserna, är det inte svårt att få en ekonomi i balans. Skickligheten sätts på spel när ekonomi och politik ska gå ihop. På försvarssidan har regeringen misslyckats – vilket jag sannerligen beklagar.
Folkpartiet inser det, kristdemokraterna inser det, centern inser det – moderaterna vägrar med hänvisningar till pågående byråkratiska förändringar och en beklaglig fortsatt skönmålning av verkligheten, att det svenska försvaret måste tillföras mer pengar.
Som moderat sedan tonåren har jag alltid varit stolt över den moderata försvarspolitiken. Här fanns en fråga som man visste partiet aldrig skulle svika i. Moderaterna var Sveriges mest försvarsvänliga parti. Det kändes tryggt att arbeta för ett sådant parti. Nu, med facit i hand så kan vi konstatera att med de nya moderaternas maktövertagande i partiet så har man svikit sina gamla ideal. Moderaterna är det försvarsnegativa partiet i regeringen. Det har gått stegvis men efter valet 2010 har det gått väldigt fort. Med omgörningen till de nya moderaterna har försvarspolitiken blivit offrad. Man kan fråga sig varför. Vilka tankar styrde denna process?
Moderaterna står vid ett vägskäl just nu när det gäller försvarspolitiken. Antingen tar partiet sitt förnuft till fånga och kommer tillsammans med sina regeringskollegor fram till hur försvarsbudgeten ska förstärkas. Eller så fortsätter man den inslagna försvarspolitiska ökenvandringen med de risker detta innebär. Det värsta är inte att partiet förlorar sympatisörer och medlemmar. Det värsta är att det är Sveriges försvarsförmåga som drabbas.
Moderaterna måste ta ett omtag när det gäller försvarspolitiken. Det måste vara behovet som avgör hur stor del an budgeten som försvaret ska uppta. Det är dags för moderaterna att tänka om nu!

 

måndag, juni 25, 2012

USA:s Moskvaambassadör anklagas för att förbereda revolution i Ryssland

Det är inte bara den ryske överbefälhavaren som hotar sina grannländer med ryskt vapenskarammel. I New York Times kunde man för några dagar sedan läsa om hur den ryske utrikesministern Sergej Lavrov nu varnar västvärlden för att lägga sig i upproren i arabvärlden.
I onsdags i den gångna veckan förklarade Lavrov att uppmuntran utifrån, med en klar passning till västvärlden, till uppror mot regimer i Mellersta Östern och i Nordafrika kan leda till ett mycket stort krig som skulle orsaka lidande inte bara i länderna i denna region utan också i stater långt därifrån.

Kritiken mot västvärlden i allmänhet, och mot USA och NATO i synnerhet, har påtagligt ökat i Ryssland. På en presskonferens i onsdags ägnade sig den ryske utrikesministern åt skarp kritik mot västvärldens politik när det gäller Iran och Syrien. Västvärldens inblandning kan leda till en våldsspiral.
Kritiken kom strax efter att den ryska statskontrollerade televisionen hade anklagat den nye USA-ambassadören i Moskva, Michael McFaul, för att försöka provocera fram en revolution i Ryssland. Rysslands president Vladimir Putin har ungefär samtidigt gått till kraftigt angrepp mot den förhållandevis oberoende radiostationen Ekho Moskvy som han hävdar går amerikanska intressen.
Enligt Lavrov ska nu Ryssland utnyttja sin position i FN:s säkerhetsråd och lägga in sitt veto mot varje förslag som förordar militära aktioner mot Syriens president Assad. Lavrov konstaterade att utländska regimer beväpnar militanta grupper och extremister i Syrien. Han passade på att kraftig kritisera USA:s FN-ambassadör Susan E Rice som uttalat oro för möjligheten att Ryssland säljer och levererar vapen till Syrien.
-Vi behöver inte förklara eller rättfärdiga någonting. Vi handlar bara med varor som inte är internationellt förbjudna, förklarade Lavrov. Den ryske utrikesministern passade också på att varna för angrepp på Iran. Något sådant tolereras inte av Ryssland.

New York Times konstaterar att förhållandena mellan USA och Ryssland är sämre än på länge och att det blivit värre det senaste året. Samtidigt som USA fick hård kritik från den ryske utrikesministern så lovordade han Kina och de rysk-kinesiska förbindelserna.

Sent i tisdagskväll hade rysk tv ett inslag om den amerikanske Moskvaambassadören som är en av president Obamas topprådgivare när det gäller Ryssland. Programmet tog upp ambassadörens möten med ryska oppositionsledare och menade att hans verksamhet gick ut på att lägga grunden för en revolution i Ryssland.

För icke-demokratin Ryssland är det uppenbarligen svårt att förstå att diplomater från demokratiska länder har som uppgift att träffa politiker inte bara som ger den sittande regimen sitt stöd utan också de som befinner sig i opposition. I Ryssland är dessa möten med regimkritiker tillräckligt för att bli anklagad för att förbereda en revolution.

söndag, juni 24, 2012

Pratar också Putin strunt enligt Reinfeldt?

På besök i Ryssland hos sin presidentkollega Vladimir Putin fick i fredags den finske presidenten Sauli Niinistö ännu en gång klara besked från sin granne. Ryssland och dess president står bakom uttalande som den ryske överbefälhavaren general Nikolaj Makarov gjorde i Finland för ett par veckor sedan. Han sa då bland annat att man från rysk sida ser det som ett hot om Finland går med i NATO, att det hade varit bättre om Finlands istället samarbetade militärt med Ryssland.

Makarov var också kritisk till finska militärövningar som han ansåg genomfördes allt för nära den ryska gränsen och till de nordiska ländernas försvarssamarbete. Enligt Makarov finns det en rysk säkerhetszon för vilken Ryssland har speciella intressen. Denna säkerhetszon innefattar såväl Finland som Baltikum och en del av Sverige. Det är inte någon avancerad gissning var den ryska gasledningen genom Östersjön ska placeras.

Efter Makarovs uttalande i Finland och i hans besök i Sverige gjorde den svenske statsministern Fredrik Reinfeldt ett uttalande. Han avfärdade Nikolaj Makarovs hotfulla och ogästvänliga uttalanden som gjorda för ”inrikes bruk”. Den svenske statsministern kunde istället berätta att han för inte så länge sedan träffat ryska ledare och de var så trevliga mot honom och alls inte kommit med några hot. Så det Makarov sa i Finland var egentligen av mindre vikt.

Nu har då i fredags den ryske presidenten Putin, i möte med den finske presidenten, förklarat att general Makarovs uttalanden är Rysslands. Såväl den ryske presidenten som den ryska statsledningen står bakom dessa. Något uttalande från Reinfeldt eller utrikesminsiter Bildt har ännu inte kommit.

Vad kommer denna gång från den svenske statsministern? Ska han gå ut och säga att Putin pratar strunt med den finske presidenten? Och att han, Reinfeldt, vet bättre vad det handlar om? Tyvärr tror jag det inte kommer några kommentarer från statsministern. Och tyvärr tror jag inte heller att om det skulle komma några att de skulle vara speciellt kritiska. Jag hoppas jag har fel. En snabb reaktion hade varit att föredra, och det finns fortfarande några dagar att reagera för att markera avstånd.

Under den finske presidentens besök kunde Putin inte låta bli att ytterligare skramla lite med vapnen. För sin presidentkollega berättade han att OM Finland går med i NATO och OM NATO sätter in en robotattack från något nordiskt lands territorium mot Ryssland – då ska Ryssland besvara denna med samma medel.

Putin har bekräftat sin generalstabschefs hot mot de nordiska länderna. I Sverige ska moderaterna se över vilka ytterligare förband som ska läggas ner för att spara pengar. Men hav förtröstan, nu flyttas det mellan budgetposterna på materielsidan. Här ska frigöras resurser!