måndag, december 29, 2008

Dubbelfel av Thage G.

Det finns – faktiskt - mycket gott att säga om Thage G Peterson, och det har jag också tidigare gjort, inte minst som ledarskribent och chefredaktör på oberoende moderata Gotlands Allehanda.
Men nu går den tidigare socialdemokratiske försvarsministern och talmannen gå från oklarhet till oklarhet, från det ena märkliga ställningstagandet till det ännu märkligare.
Som den rödaste kommunist svingar han vilt argumenten mot de internationella insatserna i Afghanistan i allmänhet och mot de svenska i synnerhet. Och i söndags var det dags igen, denna gång i Svenska Dagbladet där USA och Nato var målet, denna gång tillsammans med Anders Ferm.

Egentligen känns det sorgligt att läsa Thage G. Peterson och Anders Ferms inlägg i SvD, en blandning av hat mot Nato och USA och en obegriplig idolisering av Olof Palme.
Jag vet inte om Olof Palme fungerar inom socialdemokratin som ett politiskt rättesnöre eller vägvisare, att han inom det egna partiet skulle kunna användas för att få en hårdare och mer avvisande attityd mot Nato och USA. Det är möjligt – men inlägget känns gammalt, minst 20 år för sent.
Olof Palmes utrikespolitik var fel då han var socialdemokratisk partiledare och statsminister - och den är ännu mer fel idag.
Olof Palmes tredje väg mellan det demokratiska USA och diktaturen Sovjet var fel väg att gå. Det var Sovjet som i grunden var fel och det var USA som hade rätt. Och det var till mycket stor del Ronald Reagans förtjänst att Sovjetunionen och därmed hela det kommunistiska östblocket föll. Möjligen skulle vi kunna se Olof Palme och hans gelikar som skyldiga till att diktaturen levde så länge som den gjorde.

Olof Palme-beundrarna kommer nog aldrig att acceptera den förändring i världen som har skett. Det är uppenbarligen fortfarande Olof Palmes tredje väg som fortfarande gäller; att hitta en väg mellan socialism och kapitalism, vilket påstås ha varit Palmes mål. Tyvärr drabbade detta Sverige och att vi gick stadigt mot socialismen under Palme. Löntagarfonderna hör ihop med Olof Palme. Hade dessa fått utvecklas hade vi varit ett socialistiskt land idag.

Utrikespolitiskt kom Sverige också att hamna emellan. Denna gång starkt lutande sig mot kommunistiska och socialistiska regimer runt om i världen. I FN betraktades Sverige under Palmes tid som en del av den antivästliga koalitionen. Nej, Olfo Palme har inte heller idag något att tillföra politiken som skulle vara till godo för Sverige eller för svenskarna.

Thage G Petersons och Anders Ferms inlägg i Svenska Dagbladet får nog snarare betraktas som en nostalgisk längtan tillbaka till en tid som inte längre finns. Och för min egen del säger jag ”Tack och lov för det”.

ROLF K NILSSON

söndag, december 28, 2008

Lyxlägenheterna och Folkbladet

När jag för en tid sedan skickade in en debattartikel om Gotlandshems lyxhusplanering vid Galgberget i Visby jämförde jag med Folkbladets uppfattning om att vi på Gotland skulle satsa våra resurser på att få hit rika och välbemedlade turister.
Och i lördagens tidning kunde Folkbladet konstatera att det var fel - som några moderater tycker - att det inte är upp till Gotlandshem att bygga lyxlägenheter.
Att Folkbladet hyllar och heroiserar kommunalt och statligt ägda bolag är förvisso inget nytt. Men att det ska gå så långt att ett man anser att ett företag som av socialdemokraterna själva till inte allt för länge sedan kallades ”allmännyttan” ska bygga hus och erbjuda lägenheter till endast en mycket liten inkomstgrupp tycker jag är märkligt. Strider det inte mot hela den socialdemokratiska grundtanken, åtminstone som man tidigare har velat att den skulle uppfattas?

I princip anser jag att en kommun inte ska äga och driva bostadsföretag – om det inte finns alldeles speciella skäl för det. Om en kommun nu ska göra det kan jag tänka mig ett skäl och det är att alltid kunna ha ett visst antal lägenheter att anvisa vid behov. Ett annat skäl skulle kunna vara att bygga bort en akut bostadskö som den privata marknaden av olika skäl inte mäktar med.(För att därefter sälja bolaget.)

Jag tycker att det finns för mycket av lagar, regler, avgifter/skatter som styr bostadsbyggandet. Och att det är upp till oss politiker, som har möjlighet att påverka, att göra vad vi kan och söka stöd för att få bort mycket av detta onödiga.

Jag kan bara upprepa vad jag sagt tidigare. Jag tycker det är fel att ett kommunalt bolag, ägt av gotlänningarna, satsar på lyxlägenheter som vänder sig till bara en liten del av invånarna. Det borde inte vara upp till ett kommunalt bostadsbolag att uppföra denna typ av lägenheter. Om det nu finns ett bostadsbolag som ägs av kommunen så är det viktigt att det konkurrerar på den öppna marknaden, att det lägger hyror som är rimliga (utan några kommunala subventioner).
Det kommunala bostadsföretaget borde ha som uppgift att visa att det går att bygga både bra och kunna ge hyresgästen en rimlig hyra. Låt de privata bolagen bygga lyxhus och lyxlägenheter, det finns ingen anledning att kommunen ska gå in och konkurrera med dessa.
Med den brist på bostäder vi har i Visby och byggandet inte ökar så är vi inne i en ond cirkel där det inte är konsumenternas behov som styr marknaden. Det som styr är ett allt för litet utbud där den som bjuder högst går segrande med kontraktet i handen. Hyror och bostadspriser trissas upp till oacceptabla höjder.

Jag tycker det är tråkigt att Folkbladet väljer den feta plånbokens ägare framför vanliga människors intressen och möjligheter.

ROLF K NILSSON

onsdag, december 24, 2008

Försvar, Nord Stream, Svenska Spel och GOD JUL

Riksdagen avslutade sina övningar i fredags. Trots risken för att det hela skulle kunna ta mycket lång tid blev vi klara vid 15-tiden. Alla icke-stockholmare kunde andas ut. Nu kunde de flesta som planerat resa hem för lite julledighet. Den 13 januari är det meningen vi ska vara på plats i Stockholm igen – men då har de flesta av oss hunnit med både möten och förberedelser på hemmaplan.

Jag är tidsoptimist. Jag tror att jag ska hinna med mycket mer än vad jag verkligen gör. Så därför var det kanske inte så klokt att ägna både lördagen och söndagen åt att sova ut efter ett mycket jäktigt december – men det gjorde jag. Och det straffar sig nu. Klockan 11.05 landar systerskapet med flyg från Stockholm och då ska jag vara klar – med de sista inköpen – tror jag.

Det är skönt att verksamheten stannar upp även om det är för en kort tid. Det behövs tid för reflektion, eftertanke och även tid för att fundera på hur vårens verksamhet ska läggas upp.
För min egen del blir det mycket försvar. Inte bara de ”vanliga” frågorna i försvarsutskottet. Den utlovade inriktningspropositionen kommer och Pliktutredningen, där jag sitter, har blivit förlängd till juni.

Jag tror att våren kommer att handla mycket om Ryssland och inte minst om Nord Stream. Och därmed en hel del om de ryska intressen som håller på att förberedas i Slite.
Om jag var bekymrad när frågan om hamnbygget i Slite var uppe i kommunfullmäktige så är jag inte mindre oroad nu. Jag är rädd för att det är många i den högsta beslutande politiska församlingen på Gotland som får anledning att ångra sitt ställningstagande. Och då tror jag inte att det är någon av oss 19 som röstade emot att bistå Ryssland i förverkligandet av gasledningen genom Östersjön.

En fråga som vi måste diskutera och ta aktivt del i är om Svenska Spels framtid på ön. Utifrån ett gotländskt perspektiv ser jag inga fördelar i att verksamheten säljs ut eller privatiseras. Varken för Gotland eller för Sverige. Jag tycker systemet med Svenska Spel är väldigt, väldigt bra. Här har vi en verksamhet som alltid har varit statlig, en verksamhet där människor frivilligt satsar pengar som till stor del hamnar i statskassan. Frivillig skatt – med glädje! Ganska otroligt. Varför avhända oss denna möjlighet?
Skulle stora delar av Svenska Spel knoppas av är risken stor att Gotland drabbas. Att verksamheten krymper eller i värsta fall helt försvinner från ön. Att tro att utländsk spelbolag skulle etablera sig på Gotland finner jag inte troligt, det är mer sannolikt att tomten finns.

För intressant julläsning rekommenderar jag den konservativa bloggen www.traditionochfason.se En ”ideologisk” blogg där skribenterna endast svarar för åsikterna i sina egna alster. Det vill säga att bara för att Du medverkar i den behöver Du inte sympatisera med övriga författares inlägg – även om man i många fall gör det.

Innan jag kastar mig ut i kompletteringshandlandet vill jag önska alla en riktigt GOD JUL!

ROLF K NILSSON

fredag, december 12, 2008

Försvarsdebatt i Riksdagen (och i SvD)

Torsdag kväll i Riksdagen ägnads åt debatt om den föreslagna försvarsbudgeten. Någon direkt kioskvältare var det knappast, men de skiljelinjer som finns inom svensk försvarspolitik demonstrerades tydligt.
Från socialdemokraterna gick endast en företrädare upp i talarstolen – försvarsutskottets ordförande. Socialdemokraterna tog inga repliker mer än på Rolf Gunnarsson (m) som är viceordförande i försvarsutskottet och på försvarsminister Sten Tolgfors (m). I övrigt lämnade man alliansföreträdarnas inlägg utan kommentarer.
Socialdemokraternas beteende avslöjar en hel del hur det står till inom socialdemokratin just nu. Det pågår uppenbarligen en maktkamp mellan Anders Karlsson och Håkan Juholt. Övriga socialdemokrater vågar inte ta ställning i den offentliga debatten och väljer att ligga lågt, att inte säga något som i framtiden kan tolkas som man valt den ena eller den andra sidan.

Socialdemokraterna vill nu ge mindre pengar till försvaret än vänsterpartiet vilket i sig är en mycket märklig situation som partiet har satt sig i. Man lovar mycket men det finns inget i den socialdemokratiska budgeten som visar att löftena skulle kunna infrias.
Det tråkigaste i den socialdemokratiska budgeten är att man inte längre är intresserat av att Sverige ska spela en viktig roll vid internationella insatser. Så vill s att Sverige inte ska ha någon ledande roll vid den nästa NBG (Nordic Battle Group) som ska sättas upp 2011. Idag är det tänkt att Sverige ska vara den ledande nationen då precis som var fallet första halvåret i år. Socialdemokraterna vill att Sverige ska ha några hundra man med i NBG 2011 och lämna över ansvaret till någon annan. Det är en tråkig och beklaglig inställning.
Vänsterpartiet vill inte att Sverige ska vara med i några internationella sammanhang. Varken Nato eller EU. Beröringsskräcken med Nato lever stark och när det gäller EU agerar vänsterpartiet som Sverige fortfarande inte var medlem. För vänstern är EU fortfarande ”dom andra”. Det har inte gått upp för vänstern att Sverige är en del av EU, att EU är ”vi”.

Miljöpartiets talesman Peter Rådberg som är en trevlig och synnerligen sympatisk person blir något av en mr Hyde när han äntrar talarstolen och ska prata försvarspolitik. Han gillar inte JAS. Han säger att han inte förstår vad den ska användas till eftersom det inte finns någon hotbild. Därför ska vi inte heller ha JAS. Men att Peter Rådberg som miljöpartist har denna uppfattning förvånar inte. I detta sammanhang kan man inte gå runt om den debattartikel folkpartisten Allan Widman hade i Svenska Dagbladet i måndags. Någon värre nedgörning av JAS och dess förmåga från en svensk borgerlig politiker har jag aldrig sett. Allan Widman säger att han inte förvånades av att Norge valde det amerikanska alternativet. Jag är inte förvånad över Allan Widmans uppfattning om JAS. Det är inte första gången han ventilerar sitt missnöje med detta svenska stridsplan. Han har tidigare varit ute på eget korståg för att få ner antalet i det svenska försvaret från 100 till 60, och då är 100 redan en mycket stor neddragning i sig. Widman har också i sin nedrustningsiver föreslagit en neddragning av antalet svenska stridsvagnar till ett rent symboliskt antal.

Jag beklagar Allan Widmans frifräsarlinje när det gäller nedmonteringen. Det är möjligt att han har rätt att vi inte behöver vare sig fler stridsplan eller stridsvagnar i fredstid när allt går enligt uppgjorda rutiner. Men kvantitet inom försvaret är av lika stor vikt som kvalitet. Resonemanget av hur litet antal vi behöver av varje enhet är naivt och bottnar i en uppfattning att det inte kommer att hända våra flygplan eller stridsvagnar något om vi hamnar i en krigssituation. Kan en motståndare vara så jäklig att han eller hon förstör våra vapen? Ja, det får man nog räkna med.

Och så var det då det här med miljöpartiets saknad av hotbild. Jag vet inte var Peter Rådberg har befunnit sig de senaste åren. Men vi har i vår direkta nordiska närhet ett Ryssland som vi inte har någon aning om vart det är på väg. Vi har ett Ryssland som håller på att rusta upp sitt försvar och som har en vapenindustri som nu åter förser samtliga länder som Sovjetunionen försåg, med vapen. Vi har ett Ryssland där ledarna drömmer stormaktsdrömmar och där man anser sig att unika rättigheter att ingripa militärt om grannländerna inte uppför sig som det passat Kreml.
Vi behöver ett starkt (starkare) försvar för vår egen skull och för att kunna ingripa och bidra i internationella sammanhang. Och som en gammal krigsteoretiker hävdade: det enda man kan planera för är att det inte blir som man planerat.

ROLF K NILSSON

tisdag, december 09, 2008

Pressmeddelande och artikel

ROLF K NILSSON:
-Visa solidaritet med Island, erbjud svenska JAS-plan och piloter för bevakning av Islands luftrum!

- Det har under senare år talats allt mer om ett ökat nordiskt försvarssamarbete. För inte så länge sedan på Bornholm skrev de fem nordiska ländernas försvarsministrar på ett dokument som talar om framtida samarbete på en rad försvarsområden. Överenskommelsen fick också mycket beröm. Men det nordiska samarbetet tog ett långt steg tillbaka när Norge valde bort JAS och hur man agerade, säger Rolf K Nilsson.

- Just nu finns ett ypperligt tillfälle att visa nordiskt samarbete på försvarssidan också i praktiken och inte enbart i högtidliga utfästelser. I oktober 2006 åkte amerikanerna hem från flygbasen i Keflavik, som nu står tom. Nu är det NATO-länder som avlöser varandra i flygövervakningen av Island.

- Svenska försvaret har fortfarande ett stort antal JAS-plan och vi har piloter som behöver flygtimmar. Varför inte erbjuda Island, och NATO, ett avtal som låter svenska JAS-plan bevaka det isländska luftrummet? undrar Rolf K Nilsson.

- Island, som inte har någon egen försvarsmakt, har idag avtal med Norge som gör att isländska medborgare kan få militär utbildning i Norge och få anställning i det norska försvaret. Kanske något för det svenska försvaret att ta efter?


DEBATTARTIKEL:
Låt svenska JAS-plan bevaka Islands luftrum

Det har under senare år talats allt mer om ett ökat nordiskt samarbete, inte minst när det gäller försvarspolitiken. Det tycket jag är bra. Jag tror på ett ökat nordiskt samarbete på många plan och inom många områden.
Vi talar ofta om hur nära de nordiska länderna står varandra och hur bra ”vi här i Norden” kommer överens. Men i mångt och mycket verkar det tyvärr inte vara mer än vackra ord vid högtidliga tillfällen.

Just nu har vi ett nordiskt broderland som befinner sig i kris. Island har råkat rejält illa ut i den pågående internationella finanskrisen. Så illa att om man inte får tillräckligt med lån från utlandet riskerar landet att gå i konkurs.
Island har vänt sig till såväl USA som Storbritannien för hjälp – men nekats. I detta läge har Ryssland öppnat sina armar för den lilla nordiska Nato-medlemmen och erbjuder ett lån på 40 miljarder kronor. Island tvingas mer eller mindre att acceptera erbjudandet från Ryssland för att överleva som nation. Det känns inte bra.

Dagens nationalistiska Ryssland är inte känt för sin filantropi eller vilja att bistå utan att få något tillbaka.
Just nu pågår en rysk charmoffensiv i såväl Afrika som i Latinamerika. Ryssland bistår med vapenleveranser, vapensystem och förmånliga avbetalningsplaner mot tillgång och/eller ensamrätt på naturtillgångar och utvinning av dessa.
Vad vill Ryssland ha från Island förutom räntan på de utlånade pengarna?

Vi ska nu inte glömma att vi befinner oss i ett läge där USA inte längre har någon militärbas på ön. I oktober 2006 åkte amerikanerna hem. Sedan dess har de ryska överflygningarna med militärplan ökat drastiskt över isländskt territorium.
Freds- och konfliktforskaren Wilhelm Agrell har i en tidningsintervju för en tid sedan förklarat att han är av uppfattningen att Ryssland har en baktanke med sin långivning, att det finns en strategisk kalkyl. Jag tror att Wilhelm Agrell har helt rätt.

Precis som Ryssland håller på att binda upp flera av EU:s medlemsländer till ryska energileveranser så har man fått en möjlighet att göra Island beroende av ryska miljardlån.
Någon gång ska Ryssland ha tillbaka sina pengar. Och det finns inget som säger att man inte använder samma metod som i Afrika; att få återbetalningen genom utnyttjande av andra tillgångar än pengar – som till exempel den av amerikanerna övergivna Keflavikbasen.
Rysslands ökade intresse för Norden och planer för Arktis gör Island mycket intressant för Ryssland – geopolitiskt, ekonomiskt och militärt.

Det är olyckligt av många skäl om omvärldens ovilja att bistå Island tvingar landet att gå till Ryssland för att överleva.
Det borde ligga i Nato-ländernas intresse att bistå Island. Och det borde ligga i vårt intresse som ett nordiskt grannland att göra det. Inte minst på den försvarspolitiska sidan.
Island har idag avtal med Norge som gör att isländska medborgare kan få militär utbildning i Norge och få anställning i det norska försvaret. Kanske något för det svenska försvaret att ta efter? Norge svarar också för en del av Islands luftövervakning.

Svenska försvaret har fortfarande ett stort antal JAS-plan. Vi har piloter som behöver fler flygtimmar. Varför inte erbjuda Island, och Nato, ett avtal som låter svenska JAS-plan bevaka det isländska luftrummet? Kanske tillsammans med Norge?
Det har sagts en hel del att om något nordiskt grannland blev angripet av någon främmande makt skulle vi inte stå overksamma i Sverige utan bistå detta land. Varför vänta tills dess? Vore det inte bättre att bistå innan, så att det aldrig kommer till ”skarpt läge”?
Vi skulle kunna ha sett en gemensam nordisk aktion för att bidra med lån till Island. Och vi skulle med de resurser vi har kunna föreslå ett försvarssamarbete på längre sikt.
Det finns inget nordiskt intresse av att Ryssland etablerar sig på Island eller att den isländska staten hamnar i ett ekonomiskt beroende av Ryssland. Att med öppna ögon låta Ryssland få tillgång till Island är lika dumt som att låta Ryssland få fri tillgång till svenska hamnar í Östersjön.

ROLF K NILSSON

lördag, december 06, 2008

Nord Stream vill komma närmare Gotland

Blev i fredags eftermiddag intervjuad av några högskolestudenter om Nord Stream. Samtidigt kan vi läsa hur företaget nu vill undersöka sjöbotten ännu närmare den gotländska kusten.
Projektet med gasledningen genom Östersjön blir allt märkligare. Tiden tycks arbeta för oss som är motståndare och tyvärr verkar vi få rätt i våra farhågor.
Jag är mycket nöjd med att jag i Gotlands kommunfullmäktige reserverade mig mot beslutet att låta Nord Stream finansiera ombyggnaden av Slite hamn för att kunna använda den som omlastningshamn för sina rör. Blir gasledningen verklighet och hamnen används för att förverkliga projektet har Gotland blivit en bricka i de ryska ambitionerna att återfå stormaktsstatus.

Tiden springer iväg, möten inte bara avlöser varandra just nu, de går in i varandra.
Många möten den gångna veckan, men inte så många voteringar. Själv var jag utkvittad vid voteringen i onsdags morse. Det kan bli så i det system som nu fungerar i riksdagen. Sedan kan man mycket väl ha uppfattningar om det är rätt eller fel.
Jag hade/har skrivit en motion om att Forum för levande historia borde läggas över på universitet/högskola eftersom det inte är en statlig angelägenhet. De enda som höll med mig var vänsterpartiet. alltså hade mitt eget parti i utskottet, och i gruppen, demokratiskt kommit fram till att min motion skulle röstas avslås. Normalt är det enighet i en sådan fråga i utskottet. Det är väldigt sällan ett annat parti går in och stöder en motion från ett annat parti, när inte ens motionärens parti gör det. Denna gång stödde vänsterpartiet min motion. Jag hade alltså, i demokratisk ordning, varit "tvingad" att rösta emot min egen motion medan vänsterpartiet röstade för den. Nu slapp jag det. I sak har jag inte ändrat uppfattning i frågan.

I tisdags förmöten och utskottssammanträde. På eftermiddagen på försvarsdepartementet. Därefer gruppmöte, som höll på länge... Fildelningen stod på programmet. Det är en tekniskt komplicerad fråga, om man nu vill gå in på detaljer. Själv tycker jag principen är enkel. Om någon laddar ner på nätet en film, en bok eller något som jag har producerat för att andra ska kunna kopiera den så är det stöld. Det är lika mycket stöld att ladda hem en kopia om jag som upphovsman inte har gått med på det. Nu tycker inte alla det. Det finns en nästan anarkistisk uppfattning om att allt som ligger på nätet är "gratis" och fritt att använda precis som man vill. Och det är kanske en angenäm tanke - om alla upphovsmän gett sitt tillstånd. Men genom att olagligen möjliggöra masskopiering på nätet stjäl man andras inkomster. Och det tycker i alla fall inte jag om.

Ytterligare votering på onsdageftermiddag och på kvällen möte med försvarsindustriföretag; Kockums, BAE Systems och SAAB. Mycket intressant. Sverige ligger långt framme i den tekniska utvecklingen när det gälle försvarsindustriprodukter. Det finns all anledning att hitta en försvarsindustrilösning som passar såväl det svensk försvaret som den svenska försvarsindustrin. Det finns ingen anledning att Sverige ska kapitulera som framstående försvarsindustrination. Framför allt inte när det inte finns någon anledning till det.

torsdag, november 27, 2008

Pliktutredning och en allt mer påträngande jul

Torsdagkväll, mottagning på polska ambassaden för Svensk-Polska parlamentarikerförbundet och för delegation från den polksa sejman, parlamentet. Tidigare på dagen ett program där polackerna fick möjlighet att ställa frågor om svensk politik på en rad olika områden och där vi svenska parlamentariker fick en möjlighet att höra om uppfattningarna hos våra polska kollegor. Inressant och mycket givande.
Själv var jag givetvis mycket intresserad av polackernas uppfattning om den planerade gasledningen i Östersjön och Nord Stream/Gazproms planer. Jag blev inte besviken och kunde konstatera att de ligger nära mina. Det vill säga starkt kritiska, negativa.
Generellt kan konstateras att Polen och Sverige samarbetar på allt fler områden och att det är ett samarbete som på skt kan ge mycket positiva resultat.
Polen är en stor nation i Europa. Det finns all anledning att vi från svensk sida intensifirerar kontakterna med Polen. Vi har mycket att vinna.

Pliktutredningen

Fredagen inleddes med gruppmöte för allianspartierna i försvarsutskottet och därefter utskottsmöte. Ingen större dramatik. Därefter taxi till Riddersviks Herrgård där Pliktutredningen sammanträder i två dagar. Trevlig miljö, mindre bra konferenslokal, men mycket givande diskussioner.

Läser i broschyren i mitt rum att Carl Jonas Love Almqvist varit anställd som informator på Riddersvik 1820. I ett brev till en god vän skrev han "Jag mår så väl på detta täcka Ställe. Jag just längtar att mina goda vänner skulle få se det." Även om jag inte kan räkna mig som en vän till Almqvist har jag sett Riddersvik - och det är onekligen en pärla.

Bara en knapp månad kvar till jul. Hösten i riksdagen går exremt fort. Och det är en massa sammanträden kvar. Men det brukar fungera och gå jämt ihop när vi närmar oss den 24 december.
Från och med nu blir bevakningen på partierna och hur vi agerar i Riksdagen allt hårdare. Nu är det mindre än två år kvar till nästa val. Vad som är synnerligen intressant att bevittna är den spricka som finns mellan socialdemokraterna och vänsterpartiet. Ingen människa kan i dagsläget se en möjlighet till att s och v skulle kunna komma överens i samma regering. Att något parti skulle ändra uppfattning i så många frågor som man idag är oense verkar inte troligt.
Mona Sahlin har onekligne problem. Inte bara är de möjliga regeringsmedarbetarna på konforntationskurs. Enligt SIFO lämnar nu också de manliga väljarna socialdemokraterna.

måndag, november 24, 2008

Konservativ panelist efterlyses

Intensiv vecka i Riksdagen. Många möten, många förmöten, mycket att läsa. I torsdagskväll votering om Lissabonfördraget klockan 23.30. Kom hem till Gotland på eftermiddagen klockan 14.30 för att ha ett möte direkt på länsteatern klockan 15. Kvällen ägnades åt förberedelser för lördagens utbildningsdag med Team 2010, presumtiva kandidater, till valet 2010.
Plats för utbildning denna gång den moderata partiexpeditionen. God uppslutning. Första passet om ideologier. Denna gång konservatismen. Jag höll i passet. Bra frågor, bra diskussion. Pass två handlade om insändare. På eftermiddagen var det dags för kommunalrådet och ordföranden i BUN, Lena Celion, att ta kommandot. Utbildningspolitik och hur det i praktiken fungerar på Gotland. Ett uppskattat pass.
Nästa gång Team 2010 träffas är den 6 december som också är sista utbildningstillfället för i år.

Panelen i God morgon världen
Inledde söndagen som vanligt med att lyssna på ”God morgon världen”. Och – som vanligt – retade mig på sammansättningen i åsiktspanelen cirka kvart i tio. Redaktionen har inte upptäckt att det finns olika åsiktsgrupperingar inom borgerligheten. Nyliberaler och vänsterliberaler avlöser varandra som representanter för den högra sidan i svensk politik. Att det finns konservativa uppfattningar är uppenbarligen ett okänt fenomen för Godmorgonvärlden-redaktionen. Hoppas fortfarande att ett ljus också ska tändas där.
Vilka satt i panelen denna gång? Jo, Johan Ehrenberg ETC, Anne Dahlberg, Expressen och Olov Abrahamsson, Norrländska Socialdemokraten.
Denna gång skulle panelen tycka till om post-vd:ns lön, Lissabonfördraget och Maud Olofssons förslag om höjd pensionsålder till 67 år. Det kunde ju varit lite mer spännande. Och har inte Johan Ehrenberg gjort sitt i det här programmet. Till och med B-poeten Göran Greidar framstår ju som en politisk gigant i jämförelse. (Det är inget personligt mot Greidar. Men eftersom han alltid när Ronald Reagan nämns kallar honom för B-skådespelare, i vilket sammanhang det än är, så tycker jag att det inte är mer än rätt att någon återgäldar vänligheten.)
Men, ok. Postchefens lön: grotesk. Men häng inte vd:n. Byt posststyrelse.
Lissabonfördraget: Bra att det händer något inom EU. EU måste få redskapen för att kunna bli något att räkna med. Hittills har EU varit en tandlös tiger.
Jobba till 67: Bra. Gör det möjligt för alla som vill att jobba även efter 67. Men håll kvar den allmänna pensionen vid 65. Detta ska dock inte ses som ett stoppdatum för att arbeta. Det ska vara en möjlighet för dem som anser att de gjort sitt på den öppna arbetsmarknaden.

Klockan är strax efter åtta på måndag morgon och det är dags att bege sig till den moderata fullmäktigegruppens förmöte inför dagens kommunfullmäktigesammanträde som börjar klockan 13 på Wisby hotell. Återkommer om detta.

torsdag, november 20, 2008

Norge valde - tyvärr - amerikanska JSF

I väntan på votering om Lissabon-fördraget kom beskedet att Norge säger nej tack till vårt svenska Jasen-plan och istället väljer det amerikanska JSF.

Det har bara gått några dagar sedan de nordiska försvarsministrarna skrev under en gemensam debattartikel om ökat samarbete på de flesta områden när det gäller försvaret.

Det hade varit bra för Sverige om Norge valt JAS, det hade varit bra för det nordiska försvarssamarbetet och det hade varit bra för Norge. Men nu blev det inte så. Och kanske ska man inte vara förvånad.

Vi befinner oss i en orolig tid då Ryssland bygger upp sin militära förmåga och hela sitt militärkomplex. Bara för någon vecka sedan meddelades det stolt från Moskva att Ryssland nu exporterade vapen till samtliga länder som Sovjetunionen en gång gjorde.

Varför är jag då inte förvånad att Norge valde det amerikanska JAS? Jo, därför att Ryssland rustar. Ryskt bombflyg kränker norskt luftrum nästan på regelbunden basis. Ryssarna skramlar med sina arsenaler för norrmännen. Sverige väljer fortfarande att stå utanför Nato. Ett löfte som de fyra allianspartierna gav inför regeringssamarbetet att det inte skulle bli aktuellt med någon Nato-ansökan under denna mandatperiod.

Om, vilket vi verkligen får hoppas aldrig blir fallet, det skulle hända något i vår del av världen där Ryssland är inblandat och där Norge finns med är det onekligen säkrare för norrmännen att lita på Nato-kollegan USA med avtal om ömsesidigt bistånd än att lita på Sverige som förvisso har uttalat sig för att bistå grannländerna om de skulle bli angripna. Men något avtal finns inte. Norge går på den säkra linjen före den osäkra.
Personligen tror jag situationen varit annorlunda om Sverige varit med i Nato. Då hade chansen ökat att det blivit JAS som norrmännen valt.

Initiativet som den svenska regeringen har tagit till ökat nordiskt försvarssamarbete är bra. Men det är enligt min uppfattning bara ett första steg. Ett riktigt nordiskt försvarssamarbete värt namnet får vi inte förrän både Sverige och Finland är med i Nato. Och det hade inte heller skadat om Norge blivit medlem i EU. Kanske Norge skulle passa på och följa med Island som nu tycks vara på väg in i den Europeiska Unionen.
Jag tror och hoppas på ett framtida nordiskt försvarssamarbete. Men det kan endast ske i full skala om de nordiska länderna är medlemmar i Nato.
Två av regeringens partier är för svenskt medlemskap i Nato; folkpartiet och moderaterna. Nästa mandatperiod måste frågan lyftas.

söndag, november 16, 2008

Stolthet över våra trupper i Afghanistan

För en gång skull har Gomorron världens panel fått mig till att bli riktigt, riktigt arg. För att inte säga förbannad.
Och vem har då gjort mig så intill bristningsgränsen upprörd? Jo, Lotta Gröning, opinionsjournalist och en del av den socialdemokratiska partiadeln.
Jag upptäcker att jag håller med nyliberalen Carl Rudbeck och håller högljutt med honom framför radioapparaten. Hanne Kjöller, tredje panelist, kommer också med förnuftiga åsikter i frågan. Och frågan? Vad handlade den om? Jo, svenska trupper i Afghanistan.
Gröning vill inte ha några svenska trupper i Afghanistan därför att det är ”Bushs” krig. Och därför att de svenska soldaterna står under Nato-befäl. Lotta Gröning avslöjade sådan okunskap och sådana fördomar att det gränsar till det otroliga.
Sverige och våra trupper i Afghanistan gör en skillnad för civilbefolkningen. Skulle de svenska trupperna och den övriga internationella insatsen försvinna från landet lämnas det fritt för talibanerna. Vilket styre det blir i landet då det vet vi. Skulle Afghanistan bli ett talibanstyrt land ökar trycket på Pakistan. Och om Pakistan faller i talibanhänder får vi talibaner med kärnvapen. Kärnvapen som de med sin övertygelse om sitt gudsuppdrag inte skulle tveka att använda.

Lotta Gröning är uppenbarligen helt av uppfattningen att Nato är en förlängning av den amerikanska armén. Att Sverige tillhör undantagen av EU-medlemmar som inte är med i Nato tycks inte finnas med i hennes världsbild.

När Carl Rudbeck säger att Sverige för en gång skull tar ansvaret och inte väljer att ställa sig vid sidan om för att låta andra sköta jobbet så ska vi vara stolta över våra soldaters insatser i Afghanistan. Jag delar helt hans uppfattning.

Lotta Gröning uppvisar en inställning som jag hade hoppats skulle vara begravd. Men uppenbarligen inte. Det finns andra, bland annat Ohly och hans kommunister, ett antal fd socialdemokratiska toppnamn som hamnat helt fel och de vanliga nej-sägarna som protesterar mot allt som västliga demokratier ägnar sig åt som vill återgå till en gammal svensk linje där vi ska ha åsikter om allt men aldrig vara beredda att själva riskera något eller visa praktisk solidaritet. Det är en unken inställning som måste motarbetas.

lördag, november 15, 2008

Dålig blogdisciplin

Håller på att halka tillbaka i gammal dålig blogdisciplinstil. Så får det icke vara. Alltså; en snabb uppdatering vad som sig förehavit sedan sist.

Lördag; kom hem tämligen sent efter en gungig överfart på Östersjöns vågor. Tog det lugnt under dagen, gick igenom veckans post innan det var dags att se länsteaterns uppsättning av ”Nora Schahrazades drömda liv”. Går inte att beskriv ai korta ordalag – bör ses. Bra skådespelarinsatser med en extra eloge till unga Tove Edfeldt som jag tycker gör en berömvärd insats.
Måndag; Började med ”Dialogfrukost”. Ett återkommande månadsarrangemang jag tagit initiativ till där jag träffar människor på Gotland och vi lyssnar på varandra. Klockan 10 var det dags för besök på Svenska Spel. Socialdemokratiske riksdagskollegan Christer Engelhardt och jag träffade under några timmar Svenska Spels tf vd Anders Hägg. Intressant och informativt. Finns en hel del att tänka på, inte minst rörande Gotlands framtid.
Tisdag; på plats i Stockholm. Gruppmöte med alliansgruppen i försvarsutskottet och därefter utskott. Kommittémöte (moderaterna i försvarsutskottet) och klockan 16 riksdagsgruppen där bland annat könsneutrala äktenskapet stod på dagordningen. I denna fråga har jag inte ändrat uppfattning – och jag ser inte heller att jag kommer att göra det.
På kvällen mottagning hos Region Skåne som hyrt ett rum i Kulturhuset i Stockholm. Alla potentater skall ha varit där. Jag så bara en del. Jerker Swanstein (m) ordförande i regionstyrelsen hälsade välkommen.
Kända och okända skåningar i förskingringen blandades med riksdagsledamöter, lobbyfolk, statstjänstemän och en mängd andra. Mingel är inte ett bra sätt att träffas för djupare samtal eller diskussioner. Mingel är tillför att kle, skaka hand, le och lova at återkomma. Efter ett antal handsksakningar, visitkortsutväxlingar och inplanerade möten lämnade jag kulturhuset. Besviken på att jag inte sett en enda skånsk flagga och med lite idéer om hur Gotland skulle kunna lansera sig i Stockholm.
Onsdag; ägnades till stor del åt inläsning och att svara på mail. Votering klockan 16.
Torsdag; ägnade jag åt pliktutredningsarbete, blev intervjuad av elever från Östra Real i Stockholm, Votering klockan 16 och ett hastigt möte med den moderata försvarskommittén innan det var dags att bege sig hemåt.
Fredag; började dagen med den moderata fullmäktigegruppens valberedning. Hann med ett besök på Gotlands Allehanda som fortfarande är min arbetsplats, dock är jag tjänstledig.

Kan konstatera att en vecka då det inte händer något speciellt ändå händer ganska mycket. Har tyvärr inte haft tid att skriva så mycket. Jag har ett antal debattartiklar på gång. Ska försöka komma igång med dessa på söndag, innan det är dags för en ny vecka i Stockholm. Nästa vecka blir intensiv. Ska bland annat på torsdagskväll till Föreningen Heimdal och prata om Ryssland. Spännande. Och på lördag, den 22 nov, har vi Team 2010 utbildning igen.

fredag, november 07, 2008

Estland vill bli nordiskt

Har inte haft möjlighet att skriva de senaste dagarna. Har varit på resa med försvarsutskottet i Tallinn, Estland. Åkte i måndagskväll och kom hem i förmiddags (fredag). Intressant, land, intressant stad, intressant besök.

Från moderaterna var vi Karin Enström, Nils Oskar Nilsson, Isabella Jernbeck och undertecknad. Från socialdemokraterna Michael Haglund, Peter Johnsson och Inger Jarl Beck. Rosita Runegrund från kristdemokraterna, Staffan Danielsson från centern och Peter Rådberg från Miljöpartiet.
Vi besökte bland annat det estländska parlamentet där vi fick möjlighet att diskutera gemensamma frågor med det estniska försvarsutskottet. Vi fick information och möjlighet att ställa frågor på det estländska försvarsministeriet. Vi besökte tankesmedjan RKK, som står för Internationella centret för försvarsstudier. Centret är uppbyggt med stöd av försvarsdepartementet och den estniska regeringen. Centrets chef, Kadri Liik, fick vi innan veta, är en kvinna med bestämda åsikter. Något som inte gjorde socialdemokraterna direkt lugna. Här talades klartext om både Ryssland och om besvikelsen över hur väst reagerade på den ryska krigsinsatsen i Georgien. Jag återkommer till Ryssland om några dagar.

Möten av den här sorten kan bli lätt formella, men det brukar lossna efter ett tag och riktigt intressanta frågor kommer upp till diskussion. Så också här.
För det första kan man konstatera att esterna vill ha kontakt med Sverige och med de övriga nordiska länderna. Ja, man säger också rent ut att man vill bli betraktade som en del av Norden. Och varför inte? Språkligt (och geografiskt) ligger Estland och Finland väldigt nära varandra. Historiskt har inte minst Sverige haft mångåriga förbindelser med Estland och går vi längre tillbaka i tiden så har Estland också ett danskt förflutet. Tallinn betyder ju ”den danska staden” och har det danska riksvapnet som stadsvapen.

Estland ligger betydligt närmare det nordiska fastlandet än vad till exempel Island, Grönland eller Färöarna gör.
Estland vill vara en del av Norden. Jag tycker vi ska välkomna Estland som ett nordiskt grannland och som en del i det nordiska samarbetet.

En av de frågor som kom upp under våra diskussioner var det om ökat nordiskt samarbete när det gäller försvarsmateriel och försvarsutbildning. Jag ställde frågan om Estland var intresserat av att delta i ett sådant samarbete. Det är man. Detta är ett intresse som vi bör ta vara på.

Estland lägger mycket stor vikt vid sitt medlemskap i Nato och den transatlantiska länken. I första hand litar man på Nato, i andra hand på USA och i tredje hand EU. Ett EU som man anser är allt för svagt och som skadat sig själv när det gäller att hålla en enad front mot Ryssland. Jag ger esterna helt rätt. Med ”stormakter” inom EU som driver egen utrikespolitik, så blir det inte en union som talar med en röst. Det blir flera röster med skiftande budskap som sänker EU:s status. Tyskland och Italien gör gärna affärer med Ryssland där det politiska priset inte tycks spela någon roll. Sorgligt!

Det var extra roligt att bland esterna i försvarsutskottet se Trivimi Velliste som jag träffade första gången 1990 när han var huvudtalare på ett konferens i Vänersborg som handlade om Estlands frigörelse från Sovjetunionen. Trivimi Velliste sitter i det estländska parlamentet för moderaternas systerparti och har sedan Estlands återupptagna självständighet bland annat hunnit med att vara estnisk utrikesminister och Estlands FN-ambassadör.

Estland deltager aktivt i internationella insatser. Bland annat finns man i södra Afghanistan där den estniska enheten står under brittiskt befäl.
Estland var en av nationerna som bemannade Nordic Battle Group under första halvåret i år. Och man är helt beredd på att ingå i NBG också 2011.

Det finns många områden där vi kan utveckla förbindelserna med Estland. Och det finns mycket som talar för att vi också ska göra det.

Svenska försvaret
Båten från Tallinn till Stockholm anlände klockan 10 till frihamnen. Strax före 11 var jag tillbaka på mitt kontor i Riksdagen. Och då var det bara att sätta på TV:n och se försvarsministerns presskonferens. Jag återkommer i helgen till vad han sa och om de uppgifter som nu lagts på Försvarsmakten.

söndag, november 02, 2008

Försvar, äktenskap, euro och Nato

Några frågor är extra heta just nu. Inte bara försvarspolitiken som folk ägnar tankemöda och energi åt. Jag ägnade dock några timmar på lördagseftermiddagen åt ett offentligt möte i Visby om Pliktutredningens delrapport om hur man kan bemanna det svenska försvaret på frivillig väg om plikten ligger vilande. Många bra frågor och tankar att ta med mig i det fortsatta arbetet. Ett stort tack till alla som dök upp med kort varsel. (Annons i tidningen på fredagen)

Äktenskap

De flesta riksdagsledamöter har de senaste dagarna fått uppleva en e-mailbombning som i antal påminner om FRA-protesterna. Skillnaden är vad jag kan se att bakom denna ”bombning” ligger inget centralt agerande från Expressen vilket var fallet förra gången. Hade Expressen varit inblandad skulle det varit e-mail för könsneutrala äktenskap.

Det finns frågor där man inte får lova att ha någon annan åsikt än vad som är politiskt korrekt. Formellt får man, men om åsikten inte faller samman med vad det styrande etablissemanget inom politik, media, kultur och i den här frågan till stor del underhållningsbranschen tycker så hamnar man lite vid sidan om, blir betraktad som reaktionär, kuf-aktig och gärna lätt rasistisk. Det handlar alltså om samkönade förhållanden i svensk lagstiftning ska benämnas äktenskap eller inte.
Hur två vuxna människor väljer att leva är upp till dem. Om de är av samma kön eller inte har jag inte med att göra. Men om två män eller två kvinnor väljer att leva ihop så är det enligt min uppfattning inte ett äktenskap det handlar om.
Ett äktenskap är förbehållet en man och en kvinna. Min övertygelse vilar på politiska, kulturella och religiösa grunder.
Detta är inte en fråga som kan förhandlas, för det är en fråga som står över politiken.
Jag vet att vi som har denna uppfattning kommer att få stå ut med spott och spe inte minst i riksmedia. Men det ändrar inte min uppfattning.
Och när jag ändå är på gång så kan jag ju uttrycka min tilltro till kärnfamiljen. Och med detta uttalande betyder det inte att jag dömer ut ensamstående föräldrar, flergenerationsfamiljer etc. Jag tror på familjen som den viktigaste byggstenen i samhället.

När det gäller samkönade samlevnadsformer så har vi kommit långt bort från fängelsestraff, myndighetsfördömanden och lagskyddad diskriminering. Och det är inget vare sig jag eller andra försvarare av äktenskapet som en förbindelse mellan man och kvinna förespråkar, även om vi får höra det leda i debatten.

Euro och Nato
Jag tycker att vi ska ha en ny folkomröstning om svensk anslutning till den gemensamma europeiska valutan euron och jag tycker Sverige ska bli medlem i Nato.
Det finns anledning att återkomma i båda frågorna – vilket jag också tänker göra.

torsdag, oktober 30, 2008

Pliktutredning, presskonferens och pressmeddelande

Hemma på Gotland sammanträdde kommunfullmäktige på måndagen. För första (och enda?) gången i kongresshallen Wisby Strand. En fantastisk lokal, men kanske inte direkt lämpad för sammanträden med kommunfullmäktige. Resten av året ska sammanträdena vara på Wisby Hotell. Ska bli intressant att se hur lämpade dessa lokaler är. Gamla sammanträdeslokalen i Borgen håller på att byggas om till filmpalats.

Ett ganska tunt sammanträde för de folkvalda på Gotland. Många interpellationer och mycket formalia. Mest intressant blev nog diskussionen när frågan om färjetrafiken dök upp. Det finns en stor enighet över partigränserna om färjetrafiken. Vi accepterar inga försämringar och tror inte det blir bättre om vi återgår till den långsammare modellen av turer till och från fastlandet.
Fast helt utan förespråkare är inte förslaget om återgång till långsammare färjor. Vissa intressen inom turistnäringen har låtit åsikten skjuta fram att det vore bra om turisterna hade en långsammare och därmed billigare överfart att välja på. Kanske rätt tänkt. Men inte vill jag offra de snabba överfarterna som är till stor nytta för gotlänningen i gemen och för det gotländska näringslivet för att en grupp turister och vissa delar av turistnäringen ska få som den vill.
Skickade in en debattartikel till Gotlandstidningarna igår om mina motioner i riksdagen som knyter an till färjetrafiken. GT publicerar artikeln i dagens (30/10) tidning.

Pliktutredningen
Tillbaka i Stockholm på tisdagen började dagen med gruppmöte inför försvarsutskottsammanträdet klockan 11. På eftermiddagen riksdagsgruppsmöte.
Onsdagen var helt präglad av Pliktutredningens delbetänkande som överlämnades till försvarsministern klockan 10.30. En timme senare höll vi presskonferens på Rosenbad där utredningens ordförande kunde presentera en enig utredning, men med två särskilda yttranden, v och s.

Att komma till tals vid en journalistledd presskonferens när man är åtta personer i panelen som ska svara på frågor är inte lätt. Jag lyckades inte tränga igenom mer än en gång så jag totade ihop ett pressmeddelande på eftermiddagen. Tycker det finns anledning att kommentera det särskilda yttrande som socialdemorkaternas Peter Jonsson lämnat in. Texten till det går att läsa direkt efter sammanfattningen av Pliktutredningens delbetänkande.

Kort sammanfattning av utredningens förslag:
Pliktlagen ska inte tillämpas när inte försvarsberedskapen kräver det. Rekrytering och utbildning av personal till försvaret ska istället ske på frivillig grund.
Förslaget i delbetänkandet berör endast den utbildning av militär personal som i dagsläget sker inom ramen för värnplikten.

Kommittén föreslår en ny standardiserad, kvalitetssäkrad och försvarsmaktsgemensam, frivillig grundutbildning införs i Försvarsmaktens regi. Denna utbildning ska vara utgångspunkten för samtliga icke-civila befattningar inom Försvaret, detta oavsett om det handlar om engagemang inom hemvärnet, om anställning eller kontraktering som soldat eller sjömän eller genom fortsatt utbildning till yrkes- eller reservofficer.

Grundutbildningen ska kunna genomföras i flera omgångar per år och med det antal soldater som krävs. Det är behovet som ska avgöra antalet utbildningsplatser.
Längden på den frivilliga grundutbildningen kommer att vara tre månader. Efter dessa månader ska den enskilde välja på vilket sätt han eller hon vill fortsätta inom försvarsmakten.
Om den enskilde vill fortsätta skriver han eller hon ett avtal med Försvarsmakten. Befattnings- och förbandsutbildningen sker sedan på det förband som tjänstgöringen ska ske.
Den frivilliga grundutbildningen ska vara tillräcklig för att den som genomgått den ska kunna fortsätta inom Försvarsmakten på andra sätt, t.ex genom att teckna avtal med hemvärnet eller söka yrkes- eller reservofficersutbildning. – Nödvändiga kontroller och urval ska föregå den frivilliga grundutbildningen.

Den frivilliga utbildningen ska vara öppen för så många som möjligt med svenskt medborgarskap. Minimiålder för att påbörja utbildningen ska vara 18 år. Någon åldersgräns uppåt finns inte om man klarar de tester som måste vara godkända.

Utbildningsvolymerna ska kunna öka eller minska utifrån förändringar i Försvarsmaktens uppgifter och behov. Plikten (som i normaltid inte ska utnyttjas) ska i framtiden vara könsneutral, dvs gälla både män och kvinnor.

Vi har utgått ifrån att den framtida insatsorganisationen ska bestå av stående förband, kontraktsförband och ett kvalificerat hemvärn i form av nationella skyddsstyrkor. De stående förbanden finns för de mest krävande uppgifterna och består i huvudsak av heltidsanställd personal.
Kontraktsförbanden ska stå i olika grad av beredskap och bemannas med kontraktsanställd personal med tjänstgöringsskyldighet nationellt och internationellt. Den kontraktsanställda personalen ska kunna ha en civil karriär vid sidan av.

Internationella erfarenheter visar att mellan 60 och 80 procent av dem som genomför den frivilliga grundutbildningen fortsätter inom Försvarsmakten.

Den arbetsrättsliga statusen som den enskilde ska ha under den frivilliga grundutbildningen återkommer vi till senare.
Vi är av uppfattningen att det anställningsskydd en värnpliktig har också ska gälla för den frivilliga grundutbildningen. I slutbetänkandet återkommer vi med vilka förmåner och villkor som bör gälla under den frivilliga grundutbildningen.

Efter att en person genomgått den frivilliga grundutbildningen är det upp till Försvarsmakten och den enskilde att bestämma hur en eventuell fortsatt tjänstgöring ska se ut- På vilket sätt och hur lång tid soldatens anställs efter grundutbildningen kommer att variera. Den frivilliga grundutbildningen gör soldaten behörig till olika former av anställning och vidareutbildning.

Med det frivilliga systemet ska soldater inte längre behöva samövas i två olika förbandssystem för att kunna användas internationellt eller i förband med hög beredskap.

Om grundutbildningen av soldater genomförs under frivillighet måste behovet av medinflytande för dessa soldater utredas noggrant. Vi är av uppfattningen att försvarets folkförankring måste bevaras och förstärkas.

Vi sak i det fortsatta arbetet, enligt direktiven, överväga hur rekryteringsverksamheten ska bedrivas i framtiden. De t krävs en helt annan typ av marknadsföring och information än vad som är fallet idag. Framför allt en korrekt marknadsföring. Väntetiden mellan intresseanmälan och påbörjad utbildning får inte vara för lång.

För att det frivilliga systemet ska fungera krävs att försvarsmakten är en intressant arbetspalts för både kvinnor och män. Jämfört med dagens system blir kvinnor en lika naturlig rekryteringsgrupp som män. Den frivilliga grundutbildningen bör vara öppen för personer med olika åldrar med olika bakgrund.
Kommittén ska enligt direktiven lämna förslag på vilken myndighet som i framtiden bör ansvara för rekryteringsverksamheten. Något förslag på området lämnas inte detta delbetänkande.

Pressmeddelande:
"Idag har den parlamentariskt sammansatta Utredningen om totalförsvarsplikten överlämnat ett enigt delbetänkande till försvarsminister Sten Tolgfors. Moderat representant i utredningen är riksdagsledamoten, och ledamoten i försvarsutskottet, Rolf K Nilsson från Gotland.

-Det är med glädje jag kan konstatera att det är ett enigt delbetänkande som kommittén nu kan presentera, säger Rolf K Nilsson. Därför tycker jag det är tråkigt att Peter Jonsson (s) ansett sig föranledd att komma med ett särskilt yttrande.
- Kanske är det också Peter Jonssons yttrande som förvirrat begreppen runt utredningen och dess uppgift. Vi har inte haft som uppdrag att bedöma om Sverige ska ha värnplikt eller inte. Vårt uppdrag är att se på möjligheten hur Försvaret ska kunna bemannas på frivillig väg. Och det är också detta vårt delbetänkande handlar om, säger Rolf K Nilsson. Att det är vi som vill ta bort värnplikten är således fel. Vad vi säger är att pliktlagen ska vara vilande – men finnas kvar.
- Vad Peter Jonsson vill är att ha en helt annan utredning med andra direktiv. Tyvärr får man intrycket att socialdemokraterna med det särskilda yttrandet ställer sig utanför det fortsatta arbetet och tänker fortsätta som någon slags observatör. Men jag hoppas att det inte är så och att Peter Jonsson framgent deltager som den fullvärdiga kommittéledamot han är och bidrar med sina åsikter och uppfattningar.
- Samtidigt kan man förstå det dilemma Peter Jonsson hamnat i när hans parti har minst två stora elefanter som gärna uttrycker vad som är partiets uppfattning i försvarsfrågor – och dessutom inte alltid är av samma uppfattning. (Anders Karlsson(s) är försvarsutskottets ordförande och uttalar sig gärna i pliktfrågor precis som partikamraten och försvarsberedaren Håkan Juholt.)
- Ett missförstånd med utredningens förslag som uppenbarligen börjat leva ett eget liv är att den föreslagna tremånadersutbildningen ska ersätta all övrig militär utbildning. Så är givetvis inte fallet, säger Rolf K Nilsson. De tre månaderna är grundläggande soldatutbildning. Efter dessa tre månader ska den enskilde välja om han eller hon vill fortsätta inom Försvarsmakten. Blir det aktuellt med en fortsättning, vilket vi hoppas, vidtar en fortsatt utbildning för den kommande befattningen. Väljer man att inte fortsätta har man i vilket fall grunden för att kunna gå med i hemvärnet eller att vid ett senare tillfälle fortsätta en militär utbildning.
- Jag ser mycket ljust på möjligheterna att vi även i det framtida arbetet ska landa i enighet, säger Rolf K Nilsson."

måndag, oktober 27, 2008

Plikten, Thage G. och Schenström

Förra veckan i Stockholm avslutades med justeringsmöte med Pliktutredningen. På onsdag (29/10) ska den första delrapporten avlämnas till försvarsministern och sedan blir det presskonferens. Det finns alltså anledning att återkomma till denna rapport.

Thage G. Peterson

Konungarikets ridigare försvarsminister och talman Thage G. Peterson har skrivit en debattartikel i Svenska Dagbladet där han säger sig skämmas för de svenska officerarna i Afghanistan.
Jag bli både arg och besviken när jag läser sådana saker. Kanske framför allt när det kommer från en tidigare försvarsminister och talman. Jag tycker Thage G. Peterson är skyldig den svenska officerskåren en ursäkt för sitt uttalande.
Sverige deltager under senare år på ett betydligt mer aktivt sätt i internationella fredsfrämjande och fredsframtvingande insatser runt om i hela världen. Genom att skicka ut dessa soldater i utlandstjänst bidrar vi aktivt och visar internationell solidaritet på ett sätt som vi tidigare låtit andra länder ta på sig. Edvard Persson sjunger att ”det är lättare att skälla än att vara med”. Så är det också just den inställningen som i allt för många år präglat svensk utrikes- och säkerhetspolitik. Vi har garderat oss själva, suttit i säkert bo och haft många (och då menar jag många) åsikter om hur andra länder har skött säkerheten och tagit sig an diktaturer och förtryckarregimer på ett mer handgripligt sätt. Nu har vi lämnat vårt observatörstorn och deltager aktivt. Det är en bra utveckling.

Thage G Peterson har tidigare i år tillsammans med bland andra Maj-Britt Theorin protesterat mot det svenska engagemanget i Afghanistan. Detta var den första varningssignalen att den förre försvarsministern var ute på hal is.

Sverige gör en skillnad i Afghanistan. En skillnad för civilbefolkningen som om de svenska och övriga internationella truppenheter skulle försvinna lämnar fältet fritt för talibanerna och allt vad det innebär.
Jag har talat med så många svenska officerare och soldater som varit i tjänst i Afghanistan och hört deras berättelser. Inte minst om kontakterna med civilbefolkningen. För mig råder ingen tvekan om att vi gör en hedervärd och betydelsefull insats i detta krigsdrabbade land.
Jag hoppas att majoriteten av socialdemokrater i Sveriges riksdag inte ställer sig bakom Thage G.Petersons isolationistiska svikarlinje. Också detta ämne finns det anledning att återkomma till.

Schenström rysk konsult?
Nu har meddelandet nått oss att förre statssekreteraren och nära medarbetaren till statsminister Reinfeldt, Ulrica Schenström, anställts som seniorkonsult i inte varit mer än så hade det kanske funnits anledning att gratulera den förra presschefen till sin konsultvärdighet.
Men nu förhåller det sig så att, om det inte skett någon radikal okänd förändring den senaste tiden, att ryska statens dotterföretag Nord Stream anlitar H&H för att popularisera företaget i Sverige och få den svenska regeringen att acceptera företagets miljökonsekvensutredningar.
Ulrica Schenström måste som statsministerns närmaste medarbetare ha varit väl medveten om de diskussioner som pågått mellan regeringen och företaget, om regeringens uppfattningar, frågor och invändningar i den ännu pågående processen. Nu sitter hon som konsult hos H&H som är inhyrda av Gazproms dotterbolag Nord Stream. Olämpligt, olämpligt, olämpligt! Hur lång karantän ska en regeringsmedarbetare ha innan han eller hon ska kunna övergå till konsultverksamhet där den direkta erfarenheten från regeringen är av stort intresse för konsultföretagets kunder?
Alltså visade det sig att Politikerbloggens papperstidning kom med rätt uppgifter under Almedalsveckan då man avslöjade att Schenström skulle bli konsult åt Gazprom. Indirekt blir hon ju det. Uppenbarligen är alla eländiga ting tre i dag – det finns anledning att återkomma också till detta.

torsdag, oktober 23, 2008

Greker i Riksdagen och utskott hos Hemvärnet

Onsdagen präglades av besök. Lunch och efterföljande diskussioner med representanter från Greklands utrikes- och försvarsutskott som är på besök i Sverige. Stort intresse för JAS. Vem vet, det kanske blir Grekland som står som nästa införskaffare av detta eminenta flygplan.
Grekland satsar runt 60 miljarder på sitt militära försvar, har en befolkning på tio miljoner och är medlem i Nato. Grekland har fler soldater i internationell tjänst än Sverige.
Det finns säkert många möjligheter till ett ökat samarbete mellan Sverige och Grekland på försvarssidan. Inte minst när det gäller försvarsmateriel. Intresset från grekisk sida verkar uppriktigt.

Efter voteringen klockan 16 väntade en buss på Mynttorget som tog stora delar av försvarsutskottets ledamöter och personal till Hemvärnets Stridsskola i Vällinge några mil utanför Stockholm där Rikshemvärnschefen tog emot. Intressant besök. Bra program och mycket informativt. Det finns all anledning att slå vakt om hemvärnet och se till det faktiska behov samhället har av dess existens.
Högkvarterets negativa inställning till hemvärnet är svårbegripligt. Politiken ska inte lägga sig i detaljer och den direkta verksamheten. Men när det gäller hemvärnet finns det ett vitalt politiskt intresse av att det finns kvar och snarare stärks än ytterligare försvagas.

tisdag, oktober 21, 2008

Nato-medlemskap och Islandshjälp

Måndagkväll. Tillbaka i Stockholm efter en dagsutflykt till Göteborg för att prata försvarspolitik på ett moderat partimöte. Många frågor och åsikter lyftes fram. Bland annat frågan om svenskt medlemskap i Nato.
Att Sverige i framtiden blir medlem i Nato var nog de flestas önskemål. Likaså att det är rätt att som moderaterna slår fast att ett sådant medlemskap ska bli aktuellt först då det finns en opinion bland befolkningen för det. Men en sådan opinion kommer inte av sig själv. Därför bör en kampanj för svenskt medlemskap startas så att det kan bli aktuellt under nästa mandatperiod.
Ett svenskt medlemskap i Nato bör ha en bred politisk uppslutning. Men det kan å andra sidan också bli motiverat att genomdriva om det har en bred folklig förankring. Och då behöver inte samtliga partier ställa upp på Natolinjen.

En opinion kan bara inte väntas in, den måste bearbetas. Och det är hög tid för att det börjar informeras om Nato och vad ett svenskt medlemskap skulle betyda. Det råder alldeles för många fördomar och felaktiga uppfattningar om Nato. Det är dags att ställa detta till rätta.

Island
Nu verkar det som om Island får den hjälp landet behöver för att klara sig ur den finansiella kris landet har hamnat i. I förra veckan såg det ut som om det inte fanns några andra utvägar än att vända sig till Ryssland. Vad detta nu skulle innebära förutom att sätta sig i ekonomisk skuld. Rent politiskt och säkerhetsmässigt vore det inte bra om Nato-medlemmen Island – utan egen militär – skulle bi en del av en rysk intressesfär.
IMF, den internationella valutafonden ställer upp med en miljard dollar. Ytterligare som ställer upp för att nå upp till summan 45 miljarder kronor är de nordiska ländernas centralbanker och Japans centralbank. Om Ryssland är med bland långivarna framgår inte i den artikel i Financial Times som dansk text-tv hittat informationen. Det är bra att Norden finns med bland de länder som nu finns med för att försöka hjälpa Island ur den prekära situation man lyckats hamna i.
För övrigt anser jag fortfarande att Sverige bör erbjuda Island hjälp med sin luftrumsbevakning genom att bistå med 20-30 jas-plan och piloter.

lördag, oktober 18, 2008

Kandidatutbildning, försvarspolitik och euro

Lördag morgon, klockan strax efter sju på morgonen. Har precis vaknat på Suderby herrgård, strax utanför Visby. Internat med kandidater till valet 2010. En grupp som vi valt att kalla Team 2010. Utbildningen startade i våras och ska hålla på ram till över valet 2010.
Igår stod moderaternas partihistoria på programmet. Vi gick igenom partiet från begynnelsen (1904) fram till i dag, partiledare och viktigare händelser.

Idag kort förberedande genomgång av de politiska ideologierna, kommunfullmäktiges roll och uppgift. Här kommer ordföranden i Gotlands kommunfullmäktige Lilian Edwards och informerar. Och på eftermiddagen avslutar jag med en aktuell dragning om moderaternas EU-politik.

De flesta deltagarna har anmält sig till denna långa utbildning efter en annons som Gotlandsmoderaterna hade i lokalpressen. Bra gensvar som nu resulterat i Team 2010.

Torsdagen och fredagen har i riksdagen ägnats åt den allmänpolitiska debatten. I torsdags var det också försvarsfrågorna som var uppe till behandling. Tyvärr hade jag ingen möjlighet att själv delta i kammaren eftersom jag hade möte med Pliktutredningen.

Socialdemokraterna fortsätter gå märkliga turer när det gäller försvarspolitiken. Inte minst när det gäller de internationella insatserna. Ni vill s dra hem de svenska trupperna från Kosovo och tro sig kunna spara en miljard om Sverige inte blir så kallad Frame Work Nation i den nordiska Battle Group som ska sättas upp till EU:s förfogande 2011. När solidaritet kommer till handling är det uppenbarligen inte lika intressant för socialdemokraterna att verkställa.
Den socialdemokratiske försvarsutskottsordföranden Anders Karlsson gjorde vad han kunde för att försvara den s-märkta försvarspolitiken. Han lyckades inget vidare. Någon draghjälp från sin partiledare fick han inte heller då Mona Sahlin i en av de debatter som genomfördes i veckan på en direkt fråga svarade att hon ville spara in ytterligare mer på försvaret.

Med alla de löften socialdemokraterna under de senaste åren spritt om vilka förband de vill ”rädda” och ha kvar har Anders Karlsson förbrukat den socialdemokratiska försvarsbudgeten mer än en gång. Men ansvaret i opposition sitter inte speciellt djupt.

För egen del inleds nästa vecka, måndag, med ett snabbesök i Göteborg där jag ska prata försvarspolitik med de moderata seniorerna. Utöver det vanliga sammanträdesprogrammet så ska vi i nästa vecka hinna med ett besök från Greklands försvarsutskott och så ska vårt eget utskott träffa hemvärnets högsta ledning på onsdagen.

Efter finanskrisens utbrott och den svenska kronans allt svagare ställning jämfört med euron har diskussionerna tagit fart om det inte vore dags att försöka igen med att få ett godkännande i en folkomröstning om svensk euroanslutning. Sverige bör bli med i det europeiska valutasamarbetet. I stunder av kris är det säkrare att vara en del av en större valuta. Så – svensk euroanslutning snarast!

onsdag, oktober 15, 2008

Antikapitalist och för privat äganderätt...

Sedan någon tid tillbaka medverkar jag som skribent på den nya konservativa bloggen ”Tradition och fason” (www.traditionochfason.se). Ett lovvärt projekt som ska visa att det finns en konservativ uppfattning och en konservativ idégrund som är angelägen att lyfta fram både som komplement och som alternativ till socialism och framför allt liberalismen.
I vilket fall – för några dagar sedan skrev jag en artikel med rubriken ”Konservativ och antikapitalist”. Jag visste den skulle förbrylla en del, reta andra och göra somliga helt oförstående. Jag erkänner gärna att det var en medveten provokation – men ett ställningstagande som jag till fullo står bakom och inte tänker vika av ifrån.

Jag trodde att jag var tydlig i min lååånga artikel där jag plockade fram Wilhelm Röpke som ett gott exempel på den uppfattning jag förespråkar.

Att vara motståndare till kapitalism och för marknadsekonomi är enligt mitt tycke en rimlig position som flera människor på högerkanten har utan att direkt klä åsikterna i ord.
För mig är kapitalism marknadsekonomi som har spårat ur.
För att marknadsekonomin ska fungera och det ska bli konkurrens på lika villkor krävs ramar, regler och överenskommelser att rätta sig efter.

För många borgerliga har man accepterat begreppet kapitalist som en del av den borgerliga politiken och reagerar nästan reflexmässigt när ordet nämns. Kapitalism är bra, hurra, hurra, hurra! Tyvärr gör många misstaget att mena marknadsekonomi när man säger kapitalism. Häri ligger en del av den begreppsförvirring som kan uppstå.

Att min artikel skulle vålla diskussion och att det skulle bli ilskna kommentarer var jag beredd på. Men jag var inte beredd på att från annat konservativt håll bli ifrågasätt om min tro på privat ägande och en direkt anförd möjlighet att jag skulle vara anhängare av Jugoslaviens förre diktator Josip Tito som enligt skribenten förespråkade en socialistisk marknadsekonomi.
Jag visste inte att kritik mot kapitalismen var att trampa på en så öm tå. Men reaktionerna har styrkt mig. Kapitalism och marknadsekonomi är förenliga. Men då är det en marknadsekonomi utan regler, utan ansvar, utan något socialt skyddsnät som vi pratar om. Då är det en marknadsekonomi som har spårat ur och övergått till att bli kapitalism. Till att bli ett hänsynslöst ekonomiskt systen som sätter vinsten före alla andra värden. Ett sådant samhälle vill inte jag ha. Men läs gärna vad det är jag vill ha. Den privata äganderätten finns med som en grundstomme. Att bara bli ifrågasätt på detta område gör debatten märklig. Texten finns på www.traditionochfason.se
Det går att vara konservativ och antikapitalist; jag är det och jag är för privat äganderätt, lägre skatter, frihandel och konkurrens. Att jag som moderat riksdagsledamot skulle stå för något annat är – trams.

tisdag, oktober 14, 2008

Böcker, möten och utbildning

Kort helg hemma. Kom från Stockholm på fredag eftermiddag och sedan tillbaks till riksdagen med första morgonfärjan på måndagen. största delen av helgen gick åt för praktiska levnadsombestyr, läsa och koppla av. Många böcker ligger nu för att bli lästa. Ett skönt avbrott mellan utskotts- och riksdagshandlingar. Läser jut nu två politiska biografier parallellt. Dels Anita Krats "Ensamvargen" om Fredrik Reinfeldt, från 1990 ochj fram till idag. Sedan är det Lotta Grönings bok om Mona Sahlin "Sanning eller konka, Mona Sahlins politiska liv". Två helt olika böcker, int eminst i omfång. Anita Kratz bok är ett gediget journalistiskt hantverk. Lotta Grönings är mer kolumnistens tyckande. Återkommer inom kort med recensioner av båda böckerna på min bokblog www.rolfksbokblogg.blogspot.com

Motionerna som lämnades in har fått ett bra mottagande av media på Gotland. Märkligt nog har jag inte sett någon som presenterat en komplett lista av vare sig mina eller Chrsiter Engelhardts motioner. Det hade jag som läsare tyckt vara intressant att få veta.

Har skrivit ett nytt inlägg på den konservativa bloggen "Tradition och Fason" www.traditionochfason.se Denna gång har jag halvt om halvt gått in för att medvetet provocera nyliberalerna. Och det har till viss mån lyckats. Att bekänna som som konservativ och anti-kapitalist ter sig för en del både som omöjligt och provocerande. För mig är det en mycket gångbar och framför allt hållbar position att inta.
För att med en gång stoppa alla spekulationer och invändningar mot mitt ställningstagande vill jag med tyngd hävda att jag är helt och fullt för ett marknadsekonomiskt system. Jag tror på det här med utbud och efterfrågan, jag tror på konkurrensen - men det måste ske efter överenskommna regler och inom ramar aktörerna kommit överens om. Men mer om detta går att läsa på "Tradition och fason".

Intensiv vecka med många möten och sammankomster. Mycket att läsa in. Avslutar veckan med möte med Pliktutredningen för att på fredagkväll ha andra sammankomsten med kandidatgänget Team 2010 på Gotland.

torsdag, oktober 09, 2008

Försvarsbesök i Skåne och Danmark

På väg hem från södern. Torsdagen besök på det danska försvarsministeriet och den svenska ambassaden. Detta efter att under onsdagen ha gjort ett heldagsbesök på P7 på Revingehed med regementschef och regementsledning som följde oss hela dagen. ”Oss” är i det här fallet lika med större delen av den moderata försvarskommittén.

Under onsdagen fick vi följa delar av de övningar som pågick på P7. Förevisning av stridsvagn 122 och stridsfordon 90.
Regementschefen överste Jan Pålsson som själv tjänstgjort i Afghanistan berättade om de svenska insatserna i landet och nyttan av att ha tillgång till stridsvagnar för att lösa uppdraget. För det mesta räcker det med att tunga fordon finns på plats för att inge respekt och undgå konfrontation.

P7 är ett modernt och väl fungerande regemente. Övningsförhållande är utomordentliga och unika. Intresset från utlandet at få tillgång till övningsfälten har varit stort och det har med åren blivit en rad internationella besök där militär från andra länder hyrt in sig och fått öva.

Efter besöket står en sak mycket klar, även om det inte var en nyhet för någon av oss besökare – det behövs fler övningstillfällen för den svenska militären. Mer övning längs hela linjen. Inte minst viktigt för de styrkor som skickas utomlands för att göra en insats i skarpt läge.

Besöket på det danska försvarsministeriet gav en inblick i hur man arbetar från ett nordiskt NATO-land. Danmark har som målsättning att alltid ha 2 000 man ute i internationell tjänst. Något som också är obligatoriskt för att få ha en anställning inom försvarsmakten. Något som gäller både militärer och civilanställda.

Den danska försvarsmakten ses inte enbart som en militär styrka. Det civila samhället har stor nytta av militären på olika plan och ska så ha. Det är en del av militärens uppgift. I Sverige går vi allt mer ifrån det tänket? Vem har rätt? Vi eller danskarna? Jag sätter en slant på danskarna. Militären ska inte isolera sig. Finns det resurser som militären har och kan utnyttjas vid olika tillfällen för att det civila samhället ska snurra – så varför inte. Jag tycker det verkar vara sunt förnuft.

Efter besöket i Köpenhamn står det allt tydligare för mig att vi, Sverige, snarast måste söka om inträde i Nato. Inte minst för att kunna utveckla det nordiska försvarssamarbetet på så många områden som möjligt.

tisdag, oktober 07, 2008

Aktuella riksdagsmotioner

Mina motioner till riksdagen 2008/2008 finns nu att läsa på min hemsida www.rolfknilsson.dinstudio.se det går också bra att gå in på Riksdagens hemsida www.riksdagen.se där finns samtliga riksdagesledamöters samtliga motioner.

Många av motionerna känns igen från föra året. Men de är anpssade och omskrivna då jag inte varit nöjd med behandling eller svar på dem. Förhoppningsvis blir det tillfälle under hösten att ytterligare diskutera motionerna och deras innehåll.

söndag, oktober 05, 2008

Kulturen behöver inget alibi

Mycket kultur denna helg. Fredag eftermiddag kulturdebatt på Gotlands Länsteatern i Visby. Närmare hundra personer hade infunnit sig denna fredagseftermiddag för att diskutera kultur. Speciellt inbjuden gäst var Stina Oskarsson, konstnärlig ledare på Orionteatern i Stockholm, som tagit initiativ till den så kallade skuggutredningen, en kulturutredning parallellt med den statliga.
Det blev en ur många synpunkter intressant eftermiddag där vi fann många beröringspunkter mellan höger och vänster när det gäller kultur. Hos många fanns ett till synes uppriktigt intresse att försöka komma överens. Hos andra fanns en mer fientlig inställning där man ville politisera kulturen, där man önskade att det fanns stora politiska skillnader i hur stat/län/kommun ska förhålla sig till kulturen.

Riktigt intressant för egen del blev det efter ett inlägg jag gjorde där jag menade att kulturen inte behöver något alibi, att kulturen har ett egenvärde och den främsta avkastning som kulturen ger är inte ekonomisk. Intressant när en aktiv vänsterpartist förklarade att hon ju höll med om det jag sa, men att hon ändå var skeptisk eftersom hon utgick från att vi inte hade samma människosyn. Hur ska man ta ett sådant uttalande? Eftersom jag vet vilken människosyn jag själv har borde jag kanske begärt replik och beklagat att hon inte delade min humana människosyn? Eller? Jag tycker det är märkligt och jag tycker det är beklagligt att det från vänsterhåll finns så mycket fördomar. Men jag kanske inte gjorde det enklare för dem då jag som representant för ”högern” tog avstånd från nyliberalismen och förklarade mig vara konservativ.
För den som vill läsa mer om hur jag tolkar och ser på min konservativa kultursyn finns det ett inlägg på den konservativa bloggen www.traditionochfason.se .

Kultur är viktigt och det finns en mängd olika uppfattningar om hur vi uppfattar själva ordet kultur och hur vi sedan tycker att denna kultur ska utövas. Vi har ett stort ansvar att vårda vårt kulturarv och se till att det finns tillgängligt också för kommande generationer. Kulturen får inte bli en vara vilken som helst. Kulturen är ett av de fundament som mänskligheten vilar på. Att göra den till något annat är att begå våld på mänskligheten.

Också lördagen innehöll kultur och besök på teatern. Nu var det extra mycket kultur denna dag i Visby. Det flesta verksamheter som nar något att erbjuda visade upp sig under dagen och kvällen. Själv passade jag på att se hur teaterfolket i Visby lyckades med improvisationsteater, med teatersport. Publiken hänger med, gapar skriker och kommer med förslag vad de vill ska utspelas på scenen.
Svensk teatersports grand old man, om man nu dristar sig till en sådan utnämning, Helge Skoog, har varit på Gotland och under två dagar drillat både den fasta och frilansande ensemblen i denna gren av teaterkonsten.
Med tanke på att det var första gången och att utbildningen endast omfattade två dagar, tycker jag att aktörerna gjorde riktigt bra ifrån sig. Och det tycket uppenbarligen också övriga delar av publiken som hängde med bra.
Helt klart är att det inte bara är skådespelarna som behöver utbildning i hur man agerar när det är teatersport på gång. Publikens medverkan är en viktig del av varje improvisationsföreställning och här gäller det att bjuda på sig själv. Kanske lite mer än vad vi är vana vid från andra scenframträdanden om det ska fungera fullt ut. Ett trevligt nytillskott för teatern som i framtiden kan få en mycket stor publik att roa.

Idag söndag blev det ännu mer teater. Fast nu var det först ett möte med teaterns ekonomigrupp vars uppgift är att leta fram nya inkomstkällor för teatern som följdes av höstens första styrelsesammanträde.

fredag, oktober 03, 2008

Motionstider, sammanträden och besök

Lite jäktigare än vanligt i riksdagen just nu. Sista dagen för att lämna in motioner närmar sig. Samtidigt har utskottsarbetet satt igång vad det innebär av möte, förmöten och informationstillfällen.
Försvarsutskottet i tisdags innehöll såväl information från statssekreteraren i försvarsdepartementet Håkan Jevrell och försvarsministern Sten Tolgfors. Fem minuters paus och sedan var det dags för Statens Haverikommission att berätta om vad de kommit fram till efter den tragiska helikopterolyckan förra året då två militärhelikoptrar i september kolliderade och kraschade i Ryd i Småland. Fyra personer omkom.

Kritiken från haverikommissionen är omfattande och tar upp en rad problem med helikopterverksamheten. Problem som måste lösas. Efter haverikommissionens dragning fick också försvarsmakten redogöra för sin uppfattning om det inträffade.

Tisdagen fortsatte med kommittésammanträde (de moderata ledamöterna i försvarsutskottet) som i sin tur avlöstes av riksdagsgruppmöte där bland andra Henrik von Sydow redogjorde för arbetet i grundlagsberedningen.

Onsdagen innehåll såväl interna partimöten som besök på Volvo Aero för den moderata försvarskommittén. Motionsarbetet tog sin tid vilket också några besök från valkretsen gjorde.

Idag är det fredag. Förbereder mig för en kulturdebatt på teatern i Visby i eftermiddag, ”Hur blir Sverige världsledande på kultur?” I sanning en intressant fråga att ställa. Ska bli ännu intressantare att se vilka svar som ges.

söndag, september 28, 2008

Över 100 miljoner till "värdegrundsarbete"

Den 23 september skickade jag ut nedanstående pressmeddelande med anledning av att uppgifterna om att försvaret lagt ner över 100 miljoner kronor på "värdegrundsarbete". Ett pågående projekt som fortfarande tickar på och kostar skattebetalarna pengar. Men uppenbarligen är det ännu värre än vad Expressen kunde rapportera i förra veckan. Läs Svenska Dagbladet idag (söndag)http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/artikel_1792421.svd och inlägget från Ulrika Häggroth, chefredaktör på Värnpåliktsnytt, som ger en mycket intressant, men oroväckande, bakgrund.


PRESSMEDDELANDE

-Ett ofattbart högt belopp, säger ledamoten av försvarsutskottet Rolf K Nilsson (m) i en kommentar om de pengar som försvarsmakten sedan 2005 betalat till ett privat företag för att arbeta med värdegrunden inom det svenska försvaret.

- Om man får tro de uppgifter som kommit fram i media så har detta uppdrag pågått sedan 2005 och pågår fortfarande. Hittills har ett och samma företag fått 101, 2 miljoner kronor. Nog känns det märkligt om ingen ställt sig på bromsen under denna tid, säger Rolf K Nilsson.

- Det är inte uppdraget som sådant jag ställer mig tveksam till, det är den höga kostnaden för hittills utfört arbete. Det skulle vara på sin plats om vi som beviljat försvaret pengar fick en redovisning av vilka kostnader detta projekt dragit med sig och vad vi fått för våra skattepengar.

- I en tid av effektivisering och ekonomisk genomlysning av försvarets kostnader sticker en utgiftspost som denna ut på ett anmärkningsvärt sätt. När vi sedan kan läsa såväl försvarsmaktens som företagets snabba kommentarer om att arbetet absolut inte skulle ha kunnat göras billigare blir jag riktigt orolig. Jag är helt övertygad om att det skulle kunna ha gjorts billigare, det är inte rimligt att tro något annat.

- Enligt tidningsuppgifterna skulle kostnaderna för projektet ha tagits från pengar som annars skulle ha gått till kompetensutveckling. För mig är kompetensutveckling lika med att utveckla och höja kompetensen hos den anställda personalen. Antingen är uppgiften fel eller så har försvarsmakten utvidgat ramen för vad som ingår i begreppet ”kompetensutveckling”. Kostnaden är så hög att den kräver en förklaring, säger Rolf K Nilsson.

fredag, september 26, 2008

EU går inte att lita på

Har varit på bokmässan i Göteborg. Deltog i ett miniseminarium om det svenska försvaret. Det var den kristna tidningen Världen idag som inbjudit till diskussion under Siwert Öholms ledning.
Världen idag har tryckt upp en specialbilaga med tema försvar och där Gotland tas upp som ett sorgligt exempel på hur en strategiskt viktig del av landet lämnas utan betydande militär närvaro.

Övriga deltagare i diskussionen var Bo Pellnäs och DN:s förre chefredaktör Hans Bergström samt Ruben Agnarsson, tf chefredaktör för Världen idag.
Hans Bergström med sin nya bok om McCain gav diskussionen ett perspektiv också från amerikanskt håll. Bergström är idag amerikansk medborgare och bosatt i USA. Dessutom republikan. Vilket är en ganska intressant utveckling efter att ha lämnat Dagens Nyheter. Men nu var det inte etta det skulle handla om, det var det svenska försvaret.
Jag har aldrig träffat Bo Pellnäs ”live” och kunde konstatera att den skrivande Pellnäs osar betydligt mer svavel än de muntligt framträdande. Argumenten var de samma som vi kunnat läsa i dagspressen. I stora delar håller jag med honom, bland annat om att vi bör ha militär stationerad på Gotland.

Lite förvånad blev jag när vi kom in på Ryssland då Pellnäs började tala om rättmätiga ryska säkerhetskrav. Han var också kritisk, som jag uppfattade det, mot USA:s stöd åt Georgien och försöken at få Georgien med i NATO. Tyvärr lät inte debattledaren Siwert Öholm honom utveckla detta eller låta oss andra kommentera.

Kanske uppfattade jag Pellnäs uttalande om Rysslands rättmätiga krav på säkerhet och kritiken mot USA därför jag hört densamma från ett antal, främst äldre, officerare. Inte så att jag uppfattar det som en vanlig uppfattning – men därför inte heller ovanlig. Det finns en socialdemokratisk uppfattning liggande latent hos många från det kalla krigets dagar då inte minst Olof Palme gjorde vad han kunde för att få Sovjetunionen och USA att framstå som lika goda kålsupare (kålsuparteorin).

Låt oss med en gång slå fast att Ryssland överhuvudtaget inte har några rättigheter att diktera vilka handels- eller försvarsorganisationer som de självständiga republiker landet gränsar till har avtal med eller är medlemmar i.

Att dessa stater som gränsar till Ryssland vänder sig över Atlanten till USA är inget att förvåna sig över. Vi är väl många som hoppats att EU skulle bli den organisation som bevakade samtliga medlemsländers intressen. Men så är det ju tyvärr inte. Tyskland, Frankrike och Italien har visat sig vara mycket intresserade av att göra egna överenskommelser med Ryssland. Det finns inte någon utrikes- eller försvarspolitisk enighet inom EU. Det är beklagligt, men så är det.
Och här finns det anledning att kommentera Bo Pellnäs önskemål om att EU skulle stationera trupp i de baltiska länderna för att markera mot Ryssland. Att visa att ”här finns vi, en aggression mot något av de baltiska länderna är en aggression mot hela EU”. Tyvärr är jag beredd att slå vad en högre summa att vi aldrig får uppleva en sådan enighet inom EU. De nya EU-länderna (och kanske också vissa av de gamla) kan inte förlita sig på EU som organisation. Därför sätter man sitt hopp till USA i första hand och NATO i andra hand. Helst USA – NATO i kombination. Att tro att EU skulle bli den organisation där medlemsländerna med vapen i hand går in och försvarar varandra är en utopi.
För övrigt anser jag att Sverige ska bli medlem i NATO och att vi snarast startar en upplysningskampanj om fördelarna, och nödvändigheten, av ett, medlemskap.

b

onsdag, september 24, 2008

Småjäktigt i Riksdagen

Tisdagen i riksdagen ägnades åt förmöte med alliansgruppen i försvarsutskottet följt av utskottssammanträde. På eftermiddagen sammanträde den moderata riskdagsgruppen med ytterligare budgetinformation från Anders Borg. Tobias Billström redogjorde för vad som hänt rörande migrationsfrågor under denna regerings två första år och vad vi har att vänta oss under resten av mandatperioden.

Idag, onsdag, har det inte varit några längre stunder jag kunnat tillbringa på mitt kontor. Förmiddagen började med ett möte för de moderata riksdagsledamöterna som vi i den moderata försvarskommittén tagit initiativ till. FRA – frågor och svar. Både av politisk och tekniks art. Försvarsminister Sten Tolgfors deltog och drygt 40 av riksdagsgruppens ledamöter hade möjlighet att närvara. Många frågor och – många svar.
Ryktena gick samtidigt i korridorerna om att en bred överenskommelse var på gång. Något jag inte kunnat få bekräftat överhuvudtaget. Men vem vet vad som sker i det tysta.

Klockan 12 hade jag lunchmöte med en näringslivsrepresentant från Göteborg och klockan två med en i Stockholm baserad person som i många år arbetat med gotlänningar och det gotländska näringslivet. Båda mötena bra som ska följas av fler. Klockan 15 hade den israeliska ambassadören bett att få träffa moderata riksdagsledamöter. Och vi var ett antal som infann oss för att ha informella diskussioner med ambassadören. Det visade sig att den nya ambassadören i Stockholm från Israel var en mycket öppen och, som jag uppfattade det, ärlig person i de diskussioner vi hade.

Kvällen fortsatte med att svara på mail, författa motioner, skriva kallelser och fortsätta med planeringen för ett antal kommande projektet som ska genomföras på Gotland och till viss´, mindre, del även på fastlandet. När det blir dags så kan man förhoppningsvis läsa om det både i lokalmedia och här på denna blogg.

Siewert Öholm ringde i måndagskväll och undrade om jag kunde vara med i en paneldiskussion i Göteborg under bokmässan med inriktning på försvaret. Andra paneldeltagare ska Bo Pellnäs och Hans Bergström vara. Givetvis var jag intresserad. Så på torsdag förmiddag tar jag mig till Göteborg. Har passat på att boka in andra möten på mässan när jag ändå har ärende dit.

måndag, september 22, 2008

Lunch med Estlands försvarsminister

Har i dag deltagit i en lunch i riksdagen tillsammans med Estlands försvarsminister Jaak Aaviksoo. Arrangör var Svenska Atlantkommittén. Deltog från estnisk sida gjorde också landets Stockholmsambassadör Alar Streimann.

Efter en inledning av förvarsministern som till stor del tog upp Natos förhållande till Ryssland efter Georgienhändelserna fick vi möjlighet att ställa frågor. Jag tog chansen och frågade om den planerade gasledningen i Östersjön. Ett ämne som inte var helt främmande för försvarsministern.

Det står helt klart att man från estnisk sida är negativ till såväl gasledningen som till hanteringen av projektet från rysk-tysk sida. Inte minst förre tyske förbundskanslern Gerhard Schröders agerande.
När Tyskland och Ryssland gör upp om förhållandena i ett område som Östersjön, där Estland, Lettland, Litauen och Polen är direkt eller indirekt berörda är det omöjligt att inte dra historiska paralleller. Den sovjet-tyska Molotov-Ribbentrop pakten som ligger som en skugga över hela uppgörelsen.
När det gällde den estniska befolkningens inställning till den planerade gasledningen trodde han att runt 80 procent var motståndare.

Han påminde om de ryska ”löftena” om att utöka sin Östersjöflotta just med hänvisning till den planerade gasledningen. Men han var tveksam till att det berodde på den. En upprustning skulle ha kommit i alla fall.

Jag frågade vad han trodde skulle hända om Sverige av miljöskäl skulle säga nej till gasledningen. (De enda internationella avtal som gör det möjligt för Sverige att på rättslig grund säga nej). Om man från rysk sida skulle acceptera detta eller om man skulle lägga ledningen i vilket fall.

Han menade att det nog inte berodde så mycket på ryssarna som p tyskarna. Från rysk sida trodde han inte det fanns så stor tvekan och om man från tysk sida säger ”kör” så blir det en gasledning. Oavsett vad Sverige tycker.

Detta får mig att fundera på avtalet mellan Gotlands kommun och Nord Stream. Om svenska staten av miljöskäl säger nej till Nord Stream – hur reagerar då den majoritet i kommunfullmäktige som sa ja till avtalet? (Vi var 19 som röstade nej.) Kommer Gotlands kommun att vara positivt till att ställa Slite hamn till Nord Streams förfogande för färdigställande av gasledningen om svenska staten säger nej tack? Det är en fråga jag gärna skulle vilja ha svar på. På vilken sida ställer sig majoriteten av Gotlands kommunpolitiker som tyckte det var rätt att ta emot pengarna från Nord Stream för att ge dem hamnen under två år? På Sveriges eller Rysslands?

söndag, september 21, 2008

Ryssland rustar

Ryssland prioriterar modernisering av sina militära styrkor enligt en text från den ryska nyhetsbyrån RIA Novosti. President Medvedev slår fast att moderniseringen av de (ryska)väpnade styrkorna är prioriterat som en konsekvens av konflikten med Georgien.
-Vi måste nu fokusera på att återbeväpna de väpnade styrkorna med moderna vapen, och göra detta noggrant och konsekvent, förklarade den ryske presidenten för nyhetsbyrån. Vi behöver moderna och effektiva väpnade styrkorn. Och enligt presidenten är detta en av viktigaste uppgifterna för Ryssland just nu.
Efter konflikten med Georgien har Ryssland erkänt de båda utbytarrepublikerna Abchazien och Sydossetien.
President Medvedev säger i samma artikel att det skulle vara mer fördelaktigt om USA arbetat tillsammans med Ryssland i kampen mot terrorismen i stället för att utveckla sina förbindelser med "ruttna regimer".


Den 17 september kunde RIA Novosti berätta om hur Ryssland lyckats återetablera de militärtekniska samarbetet med en rad afrikanska länder. Ett samarbete som upphörde i och med Sovjetunionens undergång.
- Vi har nyligen återupptagit våra kontakter med samtliga länder i Afrika som tidigare traditionellt köpte sina vapen från Sovjet, berättade generaldirektören för Rosoboronexport vid en presskonferens I samband med flyg och försvarsutställning i närheten av Kapstaden i Sydafrika.
Rysslands vapenkunder i Afrika är många. I artikeln nämns Algeriet, Libyen, Angola, Etiopien, Uganda, Marocko, Botswana, Zimbabwe, Namibia, Mocambique och Burkino Fasso. Vad som lockar länderna är pålitligheten hos de ryska vapensystemen och det förhållandevis låga priset.
Helikoptrar från Sovjet var förr ingen ovanlig syn I Afrika. En tradition som uppenbarligen Ryssland har återupptagit. Ryssland ska ha försett länder i Afrika med runt 700 helikoptrar, och då ska också ett antal av attackhelikoptern a Mi-24/35 Hind finnas med bland dessa.
Enligt generaldirektören så erbjuder man också från rysk sida förmånliga betalningsvillkor för militär utrustning som Joint Venture och ensamrätten till att exploatera naturtillgångar.
Ryssland har fördubblat sin vapenexport sedan 2000 och är nu världens största vapenexportör efter USA.
Ryssland exporterar vapen till cirka 80 länder. De största köparna är Kina, Indien, Algeriet, Venezuela, Iran, Malaysia och Serbien.

fredag, september 19, 2008

Både bra och mer tveksamma sparförslag

Den så kallade Genomförandegruppen presenterade på torsdagen sina förslag till materielbesparingar för försvaret. Eller som man har valt att kalla det ”förslag på effektiviseringar av materielförsörjningen”.
Förslaget innehåller en rad projekt som aldrig ska sättas igång och andra som ska minskas. Mycket pengar är det som sparas in. Och här råder det väl knappast någon tvekan – det går att spara inom försvaret. Men sedan gäller det att enas om att det är rätt saker som det sparas på.
Jag har ännu inte haft möjlighet att sätta mig in i detaljerna på vad det är som ska sparas och vilka konsekvenserna bli. Det tar lite tid att sätta sig in i vad som döljer sig bakom rubrikerna. Spontant ser jag, om jag nu gör rätt tolkning vad som döljer sig bakom rubrikerna, att där finns besparingar som jag tycker är helt korrekta. Andra med tveksamma. Men – jag ska försöka med hjälp av experter på området gå igenom rubrikerna. Återkommer här på bloggen om några dagar i frågan.
Materielförsörjningen av försvaret är av yttersta vikt. Det gäller att se till att försvaret har vad det behöver inte bara just nu utan också framgent. Precis som när det gäller utbildningen av soldater så behövs det hela tiden reserver att ta till. Reserver som inte står efter vare sig i kvantitet eller kvalitet. Men dt finns anledning att också återkomma till detta.

torsdag, september 18, 2008

Dags kampanja för NATO-medlemskap

Frågan om svenskt medlemskap i NATO finns bakom varje diskussion om det svenska försvarets framtid. Om inte allt så väldigt mycket hänger samman med om vi blir fullvärdiga medlemmar i NATO eller fortsätter som tämligen lojala hangarounds.

Sveriges ambassadör till NATO Veronika Wand-Danielsson, har i dagens Svenska Dagblad en synnerligen intressant och klargörande artikel om vad ett medlemskap i NATO skulle innebära och hur NATO idag fungerar.
Inledningsvis konstaterar hon att det finns behov av att sprida kunskap om dagens NATO – inte minst om man utgår från alla de debattinlägg som handlar om NATO. Jag kan inte annat än att hålla med.
Alliansöverenskommelsen för denna mandatperiod är att frågan om NATO-medlemskap inte ska upp på agendan. Må så vara. Men det hindrar inte att vi snarast borde starta en kampanj för medlemskap i NATO. En folkupplysningskampanj som tydligt visar på de fördelar som ett medlemskap skulle innebära, men också vilka krav ett sådant ställer på Sverige.
Moderaterna har förklarat att ett medlemskap i NATO blir aktuellt först då vi har en folkopinion för det. Men ska vi få en folkopinion så kräver det också vissa insatser – som en kampanj för svenskt medlemskap i NATO. Och ju snarare den tar sin början desto bättre.

Veronika Wand-Danielsson konstaterar i sin artikel att NATO sannerligen inte är ett redskap för amerikansk utrikespolitik. NATO:s verksamhet. Tvärtom, medlemsländerna är synnerligen aktiva. Inte minst de nya medlemmarna från det gamla sovjetblocket. Intresset bland medlemmarna är också stort när det gäller NATO:s utvidgning. Här är det de gamla medlemmarna, främst Tyskland och Frankrike som blockerar.
USA har tillsammans med ett stort antal andra medlemmar hoppats att Georgien och Ukraina kunde ha erbjudits status som kandidatländer vid NATO-mötet i Bukarest i april. Och det var Grekland som blockerade för Makedonien att bli medlem. Än en gång i protest mot namnet på den tidigare jugoslaviska delrepubliken.

Tyvärr finns det i Sverige, och i många andra länder, de som tycker att Ryssland har berättigade krav och synpunkter på vilka länder som i framtiden ska kunna bli medlemmar i NATO.
Än en gång kan jag inte annat än hålla med vår svenska ambassadör. Det kan inte accepteras att Ryssland har rätt till en säkerhetspolitisk intressesfär oavsett vad de berörda länderna har för uppfattning och egna säkerhetspolitiska ambitioner. Ska Ryssland som den tveksamma demokrati landet är, ha rätt att bestämma över sina demokratiska grannländers säkerhetspolitik? Knappast.

Med en inställning att ”inte reta ryssen” skulle alltså NATO tvingas säga nej till medlemskap för länder som vill bli det? Det är inget rimligt ställningstagande.

NATO behövs idag i lika stor grad som under kalla kriget. NATO är en garant för det ”euroatlantiska” säkerhetssamarbetet.

Ambassadör Wand-Danielssons debattinlägg är en ovanligt uppfriskande fläkt i den svenska NATO-debatten. Det är hög tid vi börjar tala öppet om NATO och ett svenskt medlemskap.

onsdag, september 17, 2008

Enmansvalkretsar och mindre kollektivism

Efter riksdagens öppnande igår känns det som verksamheten går på tomgång idag. Nu väntar alla på att budgeten ska komma och att utskotten ska börja med sina möten. För egen del så har försvarsutskottet sitt första möte på tisdag i nästa vecka.

Har haft två telefonsamtal nu på förmiddagen från fastighetsägare på Gotland men skrivna på fastlandet, som vill ha billigare resor när de åker till Gotland. Det blir dyrt om man inte har Gotlandsrabatten och åker ofta. Hur mycket mer skulle det kosta av allmänna medel om samtliga fastighetsägare på Gotland fick rabatt? Är det möjligt. Det kan i alla fall vara värt att kolla upp.

I övrigt så är det den allmänna motionstiden som hägrar. Några dagar in i oktober har vi möjlighet att skriva motioner i frågor som vi tycker är angelägna. Betydligt ”svårare” att skriva motioner i majoritet än i minoritet. Vi får tänka på att inte skriva några motioner som rubbar den framförhandlade budgeten. Att skriva motioner är inte detsamma som att skriva en önskelista. En oskriven lag, oavsett vem som sitter vid makten, är att man inte skriver motioner i frågor som ska behandlas i det egna utskottet. Risken är då att man vid de interna diskussionerna har hamnat i minoritet och när frågan sedan tas upp i utskottet lämnar fältet fritt för minoriteten att utnyttja denna ”splittring” i helt andra syften.
Ett ganska dumt system, som ”alla” uppenbarligen accepterat och slår vakt om där parti går före individ.

En än en gång slår jag ett slag för enmansvalkretsar där det inte råder något tvivel om vem man ska tacka för mandatet – väljarna eller partiet. Överhuvudtaget har vi allt för mycket kollektivism i Sverige och allt för lite individualism. Det är enklare att styra och ställa om vi placeras i olika kollektiv som man fattar generella beslut om än om vi respekteras och uppfattas som enskilda människor med egna och högst individuella uppfattningar om vad som är rätt och fel. Sammanfattning: enmansvalkretsar och mindre kollektivism!

tisdag, september 16, 2008

Ryska Östersjöflottan övar

Igår, måndagen den 15 september, startade den ryska Östersjöflottan en veckolång övning som ska hålla på till den 22 september. Över 20 krigsfartyg och mer än tio underhållsfartyg deltar. Ett 15-tal flygplan deltar också. I övning ingår missilskjutning på kustnära mål, precisionsbombning, artilleriskjutning och andra moment. Allt enligt RIA Novosti.

Måndag i Riksdagen

Nu är riksdagen i full verksamhet igen. Ledamöter från hela landet har kommit till Stockholm för att vara med om Riksdagens ganska så högtidliga öppnande (det var förvisso ganska många år sedan, men jag saknar drabanterna) idag tisdag.
Måndagen var fulltecknad för min del. Klockan 8 lämnade jag in min dator till riksdagens serviceavdelning, läste gotlandstidningarna på nätet, Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter på papper och konstaterade att intervjun med mig var med i DN.
Svarade på mail, det är förvånande många som sitter och skriver dylika på nätterna, ringde några telefonsamtal och begav mig till dagens första möte klockan 10 med den moderata försvarskommittén (moderaterna i försvarsutskottet). Snabb lunch och sedan en kortare promenad till Vasagatan 8-10 där kommunikationsdepartementet låg en gång i tiden. Sammanträde klockan 13 med Pliktutredningen. Sammanträdet varade till halv fyra vilket föll sig bra i planeringen eftersom den moderata riksdagsgruppen sammanträdde klockan 16, som vanligt i den gamla förstakammarsalen. Föredragningar av Fredrik Reinfeldt, Anders Borg och Per Schlingmann. Kvällen avslutades med mingel för de moderata riksdagsledamöterna med respektive i de så kallade Nubiska rummet i gamla riksdagshuset..
Borde ha skrivit en hel del mer än vad jag hann med, men det får göras längre fram. Hann dock med några inlägg i den försvarsdebatt som pågår på Hela Gotlands chat.

Intressanta att läsa vilka uppfattningar som debattörerna har om varandra och givetvis om mig. En av debattörerna menade att jag endast var intresserad av att arbeta för militären, jaga kommunister och lufsa runt på Medeltidsveckan. Synd att dessa insiktsfulla människor inte skriver ut sina namn, utan hellre väljer att agera under signatur.
Det finns anledning att återkomma till Hela Gotlands chat.
Onekligen skulle det vara intressant att veta hur många som verkligen läser den. Tydligt är att det till största delen är samma debattörer som idogt kommer med inlägg i de mest skiftande och fascinerande ämnen.

söndag, september 14, 2008

Göran Skytte - förvirrat konservativ

Göran Skytte, en borgerlig konvertit, tidigare ospecificerad röd bekänner sig i söndagens Svenska Dagbladet till konservatismen. Jag är skeptisk.
Han berättar hur den socialistiska tidningen Arena hört av sig till honom med en förfrågan om att få intervjua honom om ”den nya konservatismen”. För Skytte är de uppenbarligen förvirrande att bli tillfrågad och än mer förvirrande att han – kanske – betraktas som konservativ.
På något sätt faller Skytte i sin egen förvirring när han som resultat av en betingad reflex börjar rabbla upp brukspatroner, värjor, frackar och godsägare. Sedan tar han sig för att definiera konservatismen: ”…ett tyst men bestämt avståndstagande från allt som är extremt. En stilla, men ändå klart hörbar lovsång till förnuft och verklighet. Sans och måtta.”

Sedan hävdar han att ”den folkliga konservatismen” ibland kan ses inom socialdemokratin och nämner då Göran Persson som ett exempel på detta.
Efter att ha blivit förvånad, näst intill förvirrad, konstaterat att många socialdemokrater är konservativa och kryddat denna anrättning med godsägare och frackar sammanfattar Skytte konservatismen och har med sin egen bakgrundsbeskrivning kunnat komma så långt att han hunnit bli ”vi” med konservatismen. Han skriver: ”vi är reformister, inte revolutionärer. Detta gäller både dem till vänster och till höger. Och jag tror att detta är en viktig del av modern konservatism, oavsett partifärg”.

Vad Skytte gör är att ganska så bra definiera en konservativ attityd. Men den politiska dimensionen missar han. Och det är inte alltid lätt att hitta den politiska kärnan i konservatismen. Och gör man som Skytte; kommer utifrån och tittar in i den konservativa idévärlden måste det nog bli precis som det sinnestillstånd Skytte beskriver befinna sig i, i början av sin krönika – förvirrat.

Det är förvisso bra att Göran skytte på Svenska Dagbladets ledarsida tar upp konservatismen och faktiskt i ganska positiva ordalag, men samtidigt är risken att hans läsare som lika förvånat som Skytte ställs inför konservatismen en första gång – får en allt för lättviktig uppfattning vad det verkligen innebär att vara konservativ i Sverige idag 2008.