måndag, mars 22, 2010

Sjukvård en mänsklig rättighet, inte ett privilegium

Jag är ingen beundrare av president Obama. Men jag tycker att det är bra att sjukvårdsreformen som i natt klubbades i USA gick igenom. Det är kanske inte världens bästa förslag, men det ger en trygghet för betydligt fler människor när de blir sjuka än vad som är fallet idag.
Jag har ingen förståelse för den hysteri och i det närmaste skräck hos främst republikanerna som blåst upp mot denna reform. I debattens hetta, och den har varit het, har vi fått höra om kommunismen som nu stormar in över det amerikanska samhället och hur landet håller på att socialiseras. Trams.
De uppfattningar och åsikter som använts mot sjukvårdsreformen är enligt min uppfattning uttryck för den nyliberalism som en stor del av den amerikanska högern beklagligt nog är influerad av.

Jag håller helt med en av dem som uttalade sig för sjukvårdsreformen som förklarade att sjukvård är en rättighet och inte ett privilegium. Jag står helt bakom uppfattningen att sjukvård är en medborgerlig rättighet och att det är en skam när medborgarrätt är lika med pengar. Ingen ska vägras sjukvård eller medicin för att de inte har råd eller inte har skrivit under rätt papper.
Det gläder mig också att man nu börjar ta itu med försäkringsbolagens allt för stora makt och maktfullkomlighet.

Vi kan alltid diskutera hur sjukvården ska finansieras och det finns många olika varianter. Men det absolut viktigaste och avgörande är att där finns sjukvård för alla som är i behov av den. Sedan är det sekundärt om den är statlig, regional, kommunal, privat eller finansierad på något annat sätt. Alla varianter har sina fördelar och en konkurrens mellan dem är heller inte fel.

Att alla människor har rätt till vård är en i grunden mänsklig uppfattning och visar med alla önskvärd tydlighet hur olika samhällen värderar mänskligt liv.

För att det inte ska råda någon tveksamhet: Jag har inte ändrat uppfattning att jag tror att ett republikanskt maktinnehav i Vita Huset är bättre för världen än när demokratern sitter där. Men det betyder ju inte att jag ställer upp på allt som republikanerna står för, precis som jag med förnuft och övertygelse inte står bakom allt som är ”moderat” politik idag.

lördag, mars 20, 2010

Skampåleförslag från justitieministern

Jag tycker fortfarande att Beatrice Ask är en av de bästa ministrarna i den nu sittande regeringen. Trots det totalkorkade förslag hon kom med under en debatt på torsdagen i Riksdagshuset. Justitieministern tyckte att det skulle vara lämpligt att män som misstänktes gå till prostituerade skulle får ett brev hem i brevlådan i en gräll färg, gärna gredelin, så att alla – brevbäraren, grannarna, frun ja, så många som möjligt skulle se vad som hade varit i görningen.
Mannen skulle då skämmas för sitt beteende till den milda grad att han inte upprepade sin skändliga gärning. Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta åt denna bisarra idé. Hade inte blivit förvånad om den kommit från Gudrun Schyman och hennes medsystrar i Feministiskt Initiativ. Förutom att detta offentliggörande, för att dra till sig allmänhetens förakt, för tankarna till flydda tiders skampålar, så är väl det absolut allvarligaste att anledning till att denna offentliga förnedring skulle genomföras var blotta misstanken om att mannen köpte sexuella tjänster av kvinnor. Metoden som sådan tar jag kraftigt avstånd ifrån. Och att endast misstanken skulle räcka för att få ett gredelint brev är inte värdigt svensk rättssyn.

fredag, mars 19, 2010

Dubbelmoral om SD:s skoldeltagande

För att gära en sak klar från början. Jag tycker inte om att vare sig Sverige-Demokraterna eller National-Demokraterna får tillgång till gymnasie- och grundskolelever genom skolpresentationer inför valet. Men om vi nu säger oss vara och vill leva upp till att vara en demokrati så är det svårt att hindra dem.
Sverige-Demokraterna är representerade i många svenska kommuners fullmäktigeförsamlingar. Nationaldemokraterna är representerade i två fullmäktigeförsamlingar. Hur illa man än kan tycka om detta så är det folkets val, ett direkt utslag av den demokrati vi har och värnar om.
Jag tycker inte om att företrädare för totalitära ideologier får tillträde i de svenska skolorna att sprida sina idéer. Men varken SD eller ND kan betraktas som totalitära. Det finns många andra otrevliga etiketter som kan klistras på dem. Tvärtom så har vi faktiskt fått se hur man från Sverigedemokraterna rensat ut medlemmar som öppet visat sympatier med nazismen. Om jag inte minns fel så har man också uteslutit medlemmar som varit rasistiska i sin uttalade främlingsfientlighet.
Och nu då till dubbelmoralen. Som tidigare konstaterat förespråkar varken SD eller ND någon totalitär ideologi. De är populistiska partier som flirtar med främlingsfientliga idéer mer eller mindre dolt och företräder en rad extrema uppfattningar. Nationaldemokraterna är en utbrytning ur SD och står för ungefär samma uppfattningar som sitt ursprungsparti men i en mer extrem upplaga.
I Sveriges riksdag och i kommunfullmäktigeförsamlingar runt om i landet har vi vänsterpartiet representerat. I vänsterpartiets led, också bland deras riksdagsledamöter, har vi företrädare som inte hymlar med att det är kommunister. Kommunismen är en totalitär ideologi precis som nazismen. Jag kan inte komma ihåg att vänsterpartiet har uteslut någon medlem för att han eller hon förklarat sig var kommunist. Jag har inte hört eller läst om någon kommun som portar vänsterpartiet i sina skolor för att de har ett grumligt förhållande till sitt politiska ursprung och fortfarande låter sig företrädas av uttalade kommunister. Detta är dubbelmoral. Men – vänsterpartiet är ett parti som demokratiskt har röstats fram och bör då enligt demokratins spelregler inte behandlas annorlunda än något annat parti.
Att välkomna vänsterpartiet och porta Sverige-Demokraterna är skolexempel på dubbelmoral.

Tramsig Allianssymbol

Ser på nyhetspanelen i SVT. Lotta Gröning, Peter Wolodarski och Anders Björck diskuterade bland annat Allians för Sveriges nya logga och att man inte längre ska heta ”Allians för Sverige” utan bara Alliansen.
Jag tycker det är beklagligt alltihop. En ful logga som ger intryck av lekplats. Trams! Tycker bra om Anders Björcks förslag att moderaterna ska skaffa sig en blomma som symbol – en viol. Och sedan erbjuder man väljarna en bukett av viol, Blåklint, fyrklöver och vitsippa. Trevligt!

onsdag, mars 17, 2010

Svar på Gunnar Öbergs inlägg på Hela Gotland

Det var väldigt var Du blivit grinig på gamla dar, Gunnar! Men jag måste ju bemöta dina vilda hugg – för jag bryr mig faktiskt, av någon anledning, om vad Du skriver.
Detta var ingen sen reaktion från min sida. Jag gjorde en summering av mina år på GA och kan fortfarande konstatera att det var en missräkning när NT köpte upp GA och därigenom räddade GT:s fortsatta existens. Men precis som Du och de andra dåvarande cheferna på GA och GT accepterade jag läget och fortsatte jobba för läsarnas bästa.

NT har stått för sina löften och utvecklat Gotlands Media på ett sätt som dom tycker är rätt. Precis som de flest andra större tidningsbolag idag så är prioriteras vinsten före den redaktionella kvalitén och de redaktionella utmaningarna. Det är en väg som man valt, men som jag inte tycker är rätt.

Att jag inte ämnar komma tillbaka till GA efter min sejour i Riksdagen beror inte på uppköpet 1999. Det hade varit en sen reaktion, det håller jag med om. Men utvecklingen har inte gått i den riktning som jag önskat mig, och då tänker jag på GA:s resurser och möjligheter. Och med nu tre års frånvaro så ser jag att när det gäller tidningar så vill jag arbeta på ett annat sätt.
Koncernen NT har en uppfattning hur man ska ge ut tidningar. Jag har en annan uppfattning om hur GA borde ha utvecklats. Så enkelt är det.

Jag tycker moderaterna genom Högerns Förlagsstiftelse gjorde fel när de beslutade sälja ut sitt tidningsbestånd. Det har tyckt hela tiden och det har jag sagt förr. Därom råder ingen tvekan.

Gasledning, GA och Polen

Igår kväll hade jag nöjet(?) att få var med några sekunder i Aktuellts 21-sändning. Som vanligt, är jag benägen att säga, handlade det om gasledningen i Östersjön. Och som vanligt var jag kritisk. Jag vet inte hur många gånger jag nu framfört samma argument. Men det finns uppenbarligen klara skäl till att upprepa sig.
Intervjuad i fem, sex minuter och sedan blir det några sekunder. Det var väl ok det som kom med. Men det finns ju så mycket mer att säga. Gillade inte inslaget speciellt bra. Tyckte det var väldigt ytligt och inte att det speglade den verklighet som är. Det känns som om det skulle vara dags med ett nytt inlägg i lokalmedia om denna förbaskade gasledning.
I inslaget hade också kommunstyrelsens ordförande Eva Nypelius intervjuats. Förstår inte varför speciellt centerpartister är så förtjusta i gasledningen. I programmet framkom att Nypelius är av uppfattningen ”för mycket positivt med sig”. Utan paralleller i övrigt så gjorde Hitlers motorvägar det också, men…
Sista ordet om gasledningen är långt ifrån sagt. Det kommer obehagliga överraskningar under byggets gång. Och då vill jag se dem som med gott samvete kan säga ”jag hade ingen aning”.

Konstaterar att Gotlands Allehanda idag har ”nyheten” att jag inte tänker fortsätta på tidningen. Jo, så är det. Bra artikel av Per Leino.

Fick igår kväll protokollet från årsmötet med Svensk-Polska föreningen på Gotland och kunde konstatera att förslaget att välja in mig i styrelsen mottagits positivt. Kul! Ser fram emot att arbeta aktivt i föreningen.

torsdag, mars 11, 2010

Mykkänen och gräddfilerna, Tradition & Fason, Stasi-agenterna

Skulle behöva göra som man gjorde i FN förr(?) stoppade klockorna för att hinna med inom utsatt tid.
Känner att jag har en hel del jag vill/måste skriva.
Blir vansinnigt besviken på Tillväxt Gotlands chef Tiina Mykkänen som än en gång figurera i spalterna med ett kontroversiellt förslag (föra gången var hon kritisk till allt för kritisk lokalmedia). Denna gång vill hon att inflyttade från fastlandet till Gotland ska ha förtur till bostäder och dagisplatser. En förutsättning för att vi ska bli fler på Gotland enligt Mykkänen. Dumheter och kolonial syn på Gotland hävdar jag. Gotlänningarna får inte reduceras till B-medborgare på sin egen ö.
Nu har vi ingen kommunal bostadsförmedling eller kommunal bostadskö så det torde väl vara upp till varje fastighetsägare att göra avtal med såväl kommun som företag om att hyra lägenheter. Att inflyttade skulle gå före bosatta gotlänningar som kanske stått flera år i kö för en dagisplats är rena diskrimineringen. Som skattebetalare har jag rätt att bli respekterad och bli behandlad som en fullvärdig medborgare.
Om det nu är så att vissa företag ser det som ett hinder att personal de vill rekrytera inte får någon dagisplats är det ju fritt för dem att själva eller tillsammans med andra starta dagis för sin personal. - Det får aldrig vara en nackdel att vara gotlänning på Gotland.
Tiina Mykkänen har många tillskyndare. Inte minst i riksdagen bland ledamöterna från Västerås. Och hon är säkerligen en mycket duglig chef för den verksamhet hon är satt att sköta. Men åsikterna om gräddfiler och förturer gör mig bekymrad. Bekymrad blir jag också när gotlänningar som Niklas Harlevi hejar på. Att Nils Nordenbrink förtjust viftar medhåll förvånar dock inte.
Gräddfiler löser inga problem. Det finns både bättre och smakligare lösningar. Framför allt lösningar som inte diskriminerar och skiljer ut. Gotland är inte en svensk koloni där kolonialherrar- och damer har vissa regler att rätta sig efter och infödingarna andra.

Tradition och Fason
Måste få tid att komma med ett inlägg i debatten om konservatismen på bloggen www.traditionochfason.se
Tradition och fason har med sin tillkomst gjort en landbrytande insats för att visa att konservatismen lever. Men risken som jags er det nu är att debatten blir allt för filosofisk, allt för sekteristisk och inåtvänd. Det blir viktigare att ”korrigera” och ta avstånd från andra konservativa än att rikta motståndet dit det borde riktas. Mot socialism, kommunism, liberalism och de nazistiska och fascistiska krafter som kanske inte är många, men emellanåt påtagligt närvarande.

Stasi-arkiven
Beklagar att justitieminister Beatrice Ask inte vill lätta på förlåten när det gäller vilka svenskar som gick i stasis tjänst. Men nu är det ju knappast Beatrice Ask som ska hållas ansvarig. Det är ett stort beslut som med en sannolikhet med gränsen till visshet har beslutats på högsta nivå – de fyra partiledarna. Men sista ordet lär inte vara sagt. Är det en rättighet för medborgarna att få veta vilka aktier de folkligt valda äger så borde det vara samma rättighet att veta vilka som gått i tjänst för en diktaturs hemliga polis. Sista ordet är inte sagt. Stasi-agenterna ska avslöjas! Nu har dom chansen att själva framträda, innan någon annan hinner göra det.