”Godmorgon världen” – är ett av Sveriges Radios absolut bästa program. Jag är en trogen lyssnare sedan otäckt många år.
En av höjdpunkterna i programmet är ”Panelen” där ett antal opinionsbildare får möjlighet att svara på aktuella frågor och ge en liten fingervisning om åt vilket håll åsikterna i svensk media blåser.
Som vanligt gör man ett val av debattörer så att företrädare med konservativ uppfattning nekas tillträde. Däremot dansar nyliberala företrädare ganska så ofta på denna arena tillsammans med socialister och vänsterföreträdare av skiftande röd nyans. Uppenbarligen är det okänt för inbjudarna att det finns politiskt konservativa företrädare på landets ledarsidor. Varför får (nästan) aldrig Smålandsposten, Nya Wermlandstidningen, Barometern eller Svenska Nyhetsbyrån(för att nämna några) tillträde till detta program?
Men om vi ser på söndagens program – vad att säga om det? Ganska förutsägbart, faktiskt. Panelister denna gång var
Niklas Ekdahl från DN, Lotta Gröning från Aftonbladet och Carl Rudbeck som nu tydligen förekommer på Sydsvenska Dagbladets ledarsida. En liberal, en socialist och en nyliberal.
Spekulationer
Spekulationer i vem som ska efterträda Lars Leijonborg. Inga sensationella förslag. Helt väntat tyckte Lotta Gröning att det borde vara en kvinna – vem hade väntat något annat? Annars var det Jan Björklund som tippades bli efterträdaren.
Man kom också in på de goda opinionssiffrorna för socialdemokraterna och de inte allt för ljusa siffrorna för alliansregeringen.
En teori som luftades var att ju längre ifrån regeringsmakten ett parti är, desto populärare bland väljarna. Detta skulle alltså förklara socialdemokraternas goda siffror - Det har precis varit ett val och det dröjer fram till 2010 innan socialdemokraterna under sin nya partiledare rimligtvis har chansen att ta över. Det är möjligt det är så.
Men jag skulle ljuga om att jag sa att jag inte brydde mig om de låga siffrorna för alliansen. Det starka stödet för socialdemokraterna och det låga för alliansen i jämförelse med valresultatet är inte tillfredställande.
Synas, höras och ta initiativ
För oss borgerliga politiker betyder det att vi måste synas mer, höras mer och ta initiativet i debatten.
Även om våra ministrar arbetar mycket och finns där de bör vara så skulle man kunna önska att det nådde ut mer i media än vad som är fallet. Jag tror att förståelsen bland väljarna för politiken då skulle öka.
Kanske är det så att vi på den borgerliga sidan är ovana i kontakterna med media när vi har den politiska makten. Precis som media behöver träna upp nya ingångar och skapa nya kontakter med en regerings och dess förgreningar som ännu bara suttit i ett halvår. För att ett förtroende ska fungera måste det fungera från två håll. Och det tar tid innan ett sådant förhållande är etablerat.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar