Omständigheterna har gjort att jag varit utan mobiltelefon några dagar. Irriterade, samtidigt som det varit mycket lugnt och skönt.
Konstaterade att det fanns väldigt många obesvarade samtal när jag återfick telefonen. Det är väldigt många människor som ringer till mig. Om man räknar bort vänkretsen som ibland undrar var jag befinner mig så är det många som ringer av anledningen att jag sitter i riksdagen. Det handlar om stora saker och det handlar om små.
Tyvärr har jag inte den makt i mina händer att få saker och ting att hända snabbt och precis som de vill som ringer.
Tillgången till regeringens ledamöter är inte heller så snabb och så enkel som man gärna vill tro. Varken det egna partiets ministrar eller övriga allianspartiers står till ständigt förfogande för oss som är ledamöter. Och det är ganska begripligt – även om det kan vara nog så irriterande.
Vi är många som söker kontakt med regeringen och försöker framlägga ”våra” frågor. Till sist kommer vi fram – för det mesta – men det kan ta tid.
Att vara minister är mer än en heltidssysselsättning. Uppdrag både i Sverige och utomlands. Och samtidigt nästan 180 ledamöter från riksdagen som tycker att den egna regeringen borde lyssna – med en gång, när en viktig fråga i den egna valkretsen dyker upp.
Jag önskar jag hade haft mer tid till mitt förfogande. Kanske att man tjänstgjort hemma varannan vecka och i riksdagen varannan. Den tid som man befinner sig i riksdagen är oftast väldigt inrutad av möten och genomgångar. Kalendern är intecknad flera veckor i förväg.
Vi går mot sommaren och det blir uppehåll i riksdagen. Jag hoppas, och tror, att mina rutiner till nästa ”säsong” är bättre och mer slipade – så att jag hinner med mer av det jag anser jag borde göra.
Hade det bara varit en eller två som ringt, berättat och velat ha uppföljning för sina saker hade det inte varit några större problem. Men det är så många fler… Jag tror jag har 14-15 personer som just nu ringer mig mer eller mindre regelbundet. Alla lika viktiga. Men tyvärr så kan jag inte finnas på plats varje gång det kommer ett samtal. Även om jag försöker svara och återkomma så ofta det finns en möjlighet.
Jag är väldigt glad för dessa samtal. Jag har fått kontakt med människor som berättar om sin verklighet, en verklighet som gäller på Gotland. Det är nästan uteslutande trevliga och vänliga personer som hör av sig. Och jag känner att jag skulle vilja ägan var och en mer tid än vad jag har möjlighet till.
Rikstrafiken och Gotland
Kommenterade i ett pressmeddelande Rikstrafikens brev till Oskarshamns kommun där man kunde utläsa en hel del otydligheter vad gäller färjetrafikens framtid för Gotlands del.
Jag vill ha tvåhamnsalternativ, jag vill ha snabba färjor, jag vill ha en långsiktigt trafiklösning som gör att såväl företag som privatpersoner kan planera för ett överskådlig framtid.
Reaktionerna har varit positiva och många. Och alla undrar vad som jag ska göra härnäst, såväl ledarskribenter som privatpersoner. Det intressanta – och lite märkliga - är att inte en enda kommunpolitiker spontant hört av sig. Jag arbetar med frågan och återkommer i ärendet. Den kan bland annat, när det blir dags, resultera i någon motion till riksdagen. Det kan också bli motioner i frågan till Gotlands kommunfullmäktige. Men – som sagt – jag hoppas återkomma ganska snart i ämnet.
Radiodebatt mot Thage G Peterson på torsdag, 7 juni
I måndags var jag på Radio Gotland och spelade in en debatt mot förre försvarsministern och Gotlandsvännen Thage G Peterson.
Jag hyser stor respekt för Thage G och blir därför ganska besviken när han uttrycker de åsikter han gör när det gäller den planerade ryska gasledningen i Östersjön. Nu har jag ingen aning om hur debatten blir när den väl är redigerad. Men det brukar bli bra och jag var helt nöjd med det jag fick sagt.
Det finns anledning att återkomma med en kommentar i morgon efter att den är sänd. Någon gång mellan klockan 15 och 17 lär det bli.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar