Michail Gorbatjov, Sovjetunionens siste ledare går nu till angrepp mot den sittande regimen i Ryssland. Dock utan att nämna vare sig premiärminister Putin eller president Medvedev vid namn.
Vid en konferens i torsdags med anledning av att det är 20 år sedan ett demokratiskt val första gången genomfördes i Sovjetunionen förklarade Gorbatjov att Rysslands ledare avlägsnar sig från de demokratiska landvinningar som åstadkoms under hans tid som sovjetisk ledare.
Han menade också att den nuvarande regimen gör allt för att stärka sitt grepp om makten och gör det allt svårare för oppositionen att arbeta.
Gorbatjov drar sig inte heller från att se likheter mellan den nu sittande regimen och det tidigare Sovjet. Det ryska valsystemet gynnar den sittande makten och går egentligen bara ett partis intressen till mötes. Steg för steg går Ryssland tillbaka till det förflutna.
Även om kritiken från Gorbatjov är stark så riktas den mot partiet Förenade Ryssland. Uppenbart är det känsligt även för Sovjetunionens siste president att namnge Rysslands verklige makthavare Putin och hans förlängda arm i presidentpalatset -Medvedev.
Jag har svårt att lita på Gorbatjov även om jag tror att den kritik han nu för fram är uppriktig. Det var Gorbatjov som öppnade för reformer i Sovjetunionen. Men att unionen skulle braka ihop och att kommunistpartiet skulle förlora sin ställning var aldrig Gorbatjovs mål. Vi får aldrig glömma att det var Gorbatjov som var högste ansvarig för de sovjetiska elittruppernas angrepp på civila under de baltiska ländernas frihetskamp. Speciellt minns jag de svarta baskrarnas övervåld mot de människor som försvarade sändningarna från den litauiska TV:n. Det var ingen demokratisk ledare som beordrade ett sådant angrepp. Och vad hade vi väntat oss?
Michael Gorbatjov valde att gå med i SUKP (Sovjetunionens Kommunistiska Parti) under den tid Josef Stalin satt vid makten och påbörjade därmed sin karriär som slutade som generalsekreterare i kommunsistpartiet och president i dem socialistiska rådsrepublikernas union.
Gorbatjovs mål var inte demokrati eller Sovjetunionens upplösning. Han ville reformera både landet och partiet, men inte ge avkall på makten. Det är värt att komma ihåg när han nu försöker framstå som en annan person än den han faktiskt var.
