Gotlands Allehanda gör idag ett nummer av att jag inte lämnat in en motion, vilket jag sagt att jag ämnade göra, om att Gotland ska ha en egen länsrätt.
Den journalistiska bedömningen av att lägga ner så mycket tid på en motion jag inte producerat och bara nämna vid namn de jag lämnat in kan jag som gammal nyhetschef tycka vara en smula märkligt.
Jag vidhåller vad jag sagt tidigare i frågan att jag tycker det är en självklarhet att Gotland som region ska ha en egen länsrätt. Att vara region betyder att regionen får ett större självbestämmande i en rad frågor. Att de statliga myndigheter som verkar runt om i länet också ska finnas i en region är av betydelse för den regionala statusen.
Jo, jag ämnade, precis som GA skriver, lämna en motion i frågan. Men nu missade jag detta vilket alls inte var meningen och jag grämer mig verkligen. Emellertid kan jag konstatera att min socialdemokratiske riksdagskollega från Gotland Christer Engelhardt (s) inte heller motionerat i denna fråga.
Hade riksdagsledamöternas motionsskrivande verkligen betytt något så hade jag varit än mer irriterad på min miss. Men tyvärr är det ju så att motionerna, som det fungerar i dagens riskdagspraxis, till nästan hundra procent avslås. Vad man hoppas på med en motion är givetvis att den ska gå igenom i Riksdagen, men det är ungefär som att hoppas på en miljonvinst på lotto, men framför allt att man ska skapa opinion i frågan och få till stånd en debatt. Nu får jag lägga in ett extra kol för att Gotland som region inte utarmas utan har alla de statliga myndigheter och funktioner som krävs för att vi verkligen ska uppfylla de krav som ställs på en region.
