Då kom den då. Amerikanen Xavier Lermas tredje hyllningsartikel i Pravda till Vladimir Putin. Den är avslöjande och skrämmande. Kanske inte så mycket för att den avslöjar vad Lerma tycker och tänker. Nej, den avslöjar på ett mycket naket sätt hur Putin använder den ryska ortodoxa kyrkan som en av grunderna i det egna maktutövandet.
I den tredje artikeln är det religionen och kyrkans inflytande, tack vare Putin som dominerar. Lerma jämför Ronald Reagan med Vladimir Putin: ”Liberaler och media hatade Reagan speciellt för hans religiösa övertygelse. Så, naturligtvis hatar de också Putin”.
Argumentationen i artikeln påminner om den vi kan höra hos de mer extrema religiösa grupperna i USA, men där tron på USA:s ljusa och mäktiga framtid – om landet följer Gud - har bytts ut mot Rysslands.
Jag har inte lyckats få fram så mycket information om Xavier Lerma mer än att han är amerikan, religiös och ser Ryssland med Putin som ledare att få den kristna kyrkans möjlighet att återerövra en missledd mänsklighet. Skulle inte förvåna om han har ett förflutet i de mer extrema delarna av den så kallade kristna högern.
Lerma vänder sig mot religionskritiken i USA och tar som exempel upp i sanning riktigt smaklösa uttryck för detta vilket de flesta kan hålla med om. Men att detta skulle vara den innersta kärnan i den västliga världens press-och yttrandefrihet har jag svårt att hålla med om. Xavier Lerma försvarar den ryska lagstiftningen som gör att domstolar kan döma ut straff för blasfemi. Bland annat tar han upp som exempel en konstnär som fick dryga böter för att ha gjort en Musse Pigg-Jesus. Han citerar Solsjenitsyn och konstaterar att den frihet som utövas i USA är ”destruktiv och ansvarslös”.
Lovprisandet fortsätter
Lovprisandet av Putin fortsätter i denna del III av den hämningslösa Putinhyllningen. Putins stöd och aktiva insats för att det statliga stödet till den ryska kyrkan har utökats lovordas. ”Det statliga stödet till kyrkan har växt starkt under Putin och Ryssland har tagit avstånd från den västliga liberalismen som fanns under den första ’eftersovjetiska’ tiden och återvänt till traditionella värden.”
Mycket intressant i Lermas artiklar är att läsa om hur Putin och den ryska regeringen aktivt arbetar för och ger den ryska kyrkan sitt stöd för att bygga upp den ryska nationalismen. Den ryska kyrkan var en gång i tiden en mycket viktig del i det ryska kejsardömet och en faktor i landet som möjliggjorde tsarens maktutövning. Det är svårt att inte se parallellerna.
Lerma citerar en artikel som nyhetsbyrån Reuters skrev 2007 där Putin vid ett möte med kyrkans företrädare kunde konstatera att ”Den ortodoxa kyrkan har alltid haft en speciell roll i skapandet av staten, vår kultur, vår moral.” Artikelförfattaren tar också med ett stycke som Reuters hade valt att inte återge: ”Man ska inte göra en direkt jämförelse mellan kulturen och kyrkan. Givetvis är kyrkan separerad från staten i vårt land. Men i vårt folks själ och i vårt folks historia är allt tillsammans. Det har alltid varit så och kommer att så förbli.”
23 000 kyrkor återuppbyggda
Det är med tillfredställelse Xavier Lerma konstaterar att Putin inte bara välkomnar kyrkans insatser utan också hjälpt till att restaurera den och tänker fortsätta med detta. Och då några visdomsord från Putin från dennes tid som president: ”Staten ska fortsätta stödja kyrkan i den moraliskt upplysande utbildning som ges våra medborgare, stärka inflytandet av familjevärderingar och befästa enigheten i den ortodoxa gemenskapen.”
I december 2010 kunde patriarken Kiril berätta att 23 000 ortodoxa kyrkor har återuppbyggts i Ryssland de senaste 20 åren trots besvärliga tider och finanskriser.
Lerma gör vad han kan för att ge både premiärminister Putin och president Medvedev ett gediget förflutet som kyrkans män. Och när han kommer in på Medvedev lägger han in informationen att presidenten ”inte är jude” som vissa rykten uppenbarligen skulle hävda. Och för att ytterligare befästa denna sanning citerar han presidenten från en kyrklig högtid i juni 2008: ”Den ryska ortodoxa kyrkans fortsatta arbete påverkar kristendomens återfödelse i vår nation. Tack vare den ortodoxa tron har den ryska kulturen genom åren tagit till sig bibliska värden som vår nations moraliska ideal bygger på.”
Också presidentens hustru Svetlana får beröm av Xavier Lerma för sina insatser för den ortodoxa kyrkan.
Vi får veta att presidenthustrun aktivt arbetar för ett kyrkligt program som går under namnet ”Rörelsen för den yngre ryska generationens moral och andliga kultur”. Rörelsens uppgift är att återinföra religionen i de ryska skolorna. Hon har också medaljerats av kyrkan för att ha återskapat vad ”bolsjevikerna” förstörde när det förbjöd präster i klassrummen.
Solsjenitsyn förebild
Författaren och Nobelpristagaren Alexander Solsjenitsyn är tydligt en av Lermas favoriter som gärna citerar honom och hans verk i alla sammanhang. Han tar också hjälp av de dokument som Wikileaks återgett. I en rapport till Washington från den amerikanske ambassadören William Burns i Moskva beskriver denne hur Solsjenitsyn såg på tiden efter Sovjetunionens kollaps. Att Solsjenitsyn på ett positivt sätt satte Putins då åttaåriga styre i kontrast till åren med Gorbatjov och Jeltsin som enligt honom bara hade lagt ytterligare elände till det som kommunisterna gjort sig skyldiga till. ”Under Putin återupptäckte nationen vad det betydde att vara ryss”, ska Solsjenitsyn ha förklarat.
Lerma tar också Solsjenitsyn till hjälp när han försvarar Putins bakgrund i sovjetstatens väktarorganisation KGB. Enligt denna återgivning ska allt vara förlåtet eftersom Putin sysslade med utlandsunderrättelseverksamhet och inte var aktiv som lägerkommendant eller förhörare. Tja...
Har man läst Solsjenitsyn så får man ta del av en syn på Ryssland och hur Ryssland bör styras som inte har mycket med västlig demokrati att göra.
Varför dessa hyllningsartiklar?
Xavier Lerma är kristen amerikan som uppenbarligen ser något religiöst över det som händer i Ryssland. En sådan syn skrämmer mig. Det finns allt för många exempel i historien som visar på religiöst fanatiska människor som i sin tro måste få ”bevis” eller ”uppenbarelser” i sin samtid för att bekräfta den egna tron. Ofta har detta tagit sitt uttryck i stöd åt starka män runt om i världen som man ser som redskap för en högre gudomlig kraft. Detta, ska jag erkänna, skrämmer mig. Inte minst därför att det ofta är synnerligen tveksamma politiska ledare som får ikläda sig denna roll. Lermas religiösa argument för att glorifiera Putin och Medvedev är – för att upprepa mig – skrämmande!
Men samtidigt får vi en bild från Ryssland som västlig media har misslyckats att förmedla. Förmodligen på grund bristande intresse för religion och för den kristna kyrkan och därmed okunskap när det gälle dess betydelse.
Lerma ser Putins politiska strävanden som en del av kristendomens fullbordande. Den intressanta frågan är om Putin ser på kristendomen på samma sätt. Jag ser en maktpolitiker av format som använder de medel som står till buds för att konsolidera den egna maktpositionen och om möjligt utvidga den. Här är kyrkan ett effektivt medel i Ryssland.
Lerma använder stora ord och är uppfylld av det ljus han sett. Han skriver ”…Rysslands öde är att förnya kristendomen, som har tillåtits växa under Putin”. ”…ondskan som spreds från Ryssland 1917 till västvärlden kommer att förstöras av Rysslands förnyade tro som kommer att hela världen.”
Om vi bortser från den religiösa övertygelsen och de religiösa profetiorna får vi genom Xavier Lerams hyllningsartikel till Putin en kunskap om hur Putin utnyttjar den ryska kyrkan och dess återvunna inflytande i samhället.
Kyrkan, militären, ett eget parti, en egen ungdomsrörelse, ett stort ägande i och kontroll över gazprom…
Vladimir Putins kontroll över Ryssland går snart bara att jämföra med tsarernas. Putins Ryssland blir allt mer det Ryssland som Solsjenitsyns drömde om. Och det är knappast något vi i väst ska se fram emot. Genom att studera historien kan vi lära oss mycket. Kanske till och med hur Rysslands nya herrar tänker och hur de kommer att agera.