Har precis läst den sex sidor långa mailväxlingen mellan Göran Greider och Lars Gustafsson som DN publicerar idag. Uppfriskande, intelligent, lite överraskande men otroligt stimulerande. Sådant här skulle jag vilja se mer av i våra hårt rationaliserade dagstidningar.
Greiders politiska åsikter har jag inte mycket gemensamt med. och mellan varven kan hans idoldyrkan av Olof Palme bli påfrestande. Men som publicist så tycker jag han är mycket intressant och så inte minst som ordhantverkare. Vi hade en gång Göran Greider som gäst hos högerpressens förening och när vi kom in att diskutera hantverket att skriva blev det riktigt spännande. Det var en diskussion som skulle ha kunnat hålla på bra mycket längre.
Lars Gustafsson är en intellektuell gigant. Mer liberal än konservativ men det finns något i hans patos, i hans inställning till samhället som jag både gillar och delar.
Greider vill få bort Reinfeldt som statsminister och ger hela sitt stöd åt de rödgröna – vad annat att vänta. Lars Gustafsson har inte mycket till övers för detta och ställer upp bakom borgerligheten.
Det finns två stora skillnader mellan Greider och Gustafsson. Greider har en förmåga att glida undan och trots att han nog gärna sig som en rebell inom den samlade vänstern så är han extremt lojal med socialismens gärningar genom tiderna. Det är inte många fel eller misstag som han vill kännas vid. Där är Lars Gustafsson en frisk vind. Utan att tveka ställer han sig avvisande och synnerligen kritisk till kapitalismens alla excesser. Det finns en ärlighet hos Lars Gustafsson som jag saknar hos allt för många politiker. Något jag uppskattar minst lika mycket är han, milt uttryckt, kritiska inställning till kommunismen och kommunismens brott mot mänskligheten.
Med tanke på den överkänslighet som råder inom vissa vänsterkretsar när man påpekar det kommunistiska arvet hos vänsterpartiet känns det skönt att ha Lars Gustafsson på samma sida i kampen.
Vänsterpartiet har inte gjort upp med sitt förflutna. Man kan onekligen ställa sig frågan varför? För att man tycker man redan gjort det? Eller kanske troligare – därför att man inte vill göra det.
För den som inte läst mailväxlingen rekommenderar jag den, tyvärr finns den i skrivande stund inte på nätet. Så – köp eller låna DN från valdagen.
