Läste en intressant artikel i Expressen från den 30 april. Chefen för Institutet för Danmarksstudier vid Lunds universitet - Hanne Sander – kommenterade skillnaderna mellan det demokratiska Danmark och det valberedningsstyrda Sverige. I stort ger jag henne rätt. Men valberedningar är inte fel i alla lägen.
Hanne Sander beskriver hur man i dansk partipolitik låter medlemmarna rösta fram vem som ska vara partiledare. Och hur vi i Sverige låter en valberedning genom en lång process i praktiken kora en ledare.
I sin artikel konstaterar hon ”I Danmark väljer medlemmarna, i Sverige väljer valberedningar” samt ”Det värsta är emellertid att med en valberedning får man en demokrati utan val”. Provocerande? Möjligen, men icke desto mindre innehåller artikeln en hel del sanningar.
Som vanlig partimedlem i ett svenskt parti har man begränsade möjligheter att göra sin röst hör. Idén med direktvald partiledare är lockande. Men hur ska den övriga partistyrelsen väljas? Också med direktval eller på ett speciellt och traditionellt möte?
Svensk partiverksamhet måste få någon injektion. Sviktande medlemsunderlag, allt färre aktiva talar sitt tydliga språk.
Men det är kanske inte alls partierna och deras medlemmar som ska stärkas. Det kanske ska vara precis tvärt om? Att politiskt intresserade inte ska behöva bli partiaktivister för att vara politiskt aktiva.
Frågan är om vi kan ha ett mycket annorlunda system än det vi har idag – med det valsystem vi har. Jag tror inte det. Hade vi däremot haft enmansvalkretsar i alla våra val, då hade det kunnat bli mycket annorlunda och partiernas kanske alltför starka makt hade kunnat brytas.
Carl Bernstein
Ena halvan av Watergateavslöjarna – Carl Bernstein – kommer den 19 juni ut med en biografi om Hillary Clinton. En hel del avslöjanden utlovas, inte minst om personen Hillary Clinton. Tillräckligt många för att sätta stoppa för hennes färd mot Vita Huset? Vissa fruktar det, andra hoppas på det. Boken heter i alla fall ”The Life of Hillary Rodham Clinton”. Själv har jag beställt den och ser framåt leveransen.
Talet till våren
Då stod jag då där, på Valborgsmässoafton, vid hembygdsgården i Stenkyrka och skulle hålla mitt tal till våren.
Första gången jag fått äran att hålla ett tal till våren i min egen hemsocken. Skoj. Mycket folk, vårsånger med en duktig kör och ett riktigt rejält bål. Och precis som det ska vara – ganska kallt.
Som ämne hade jag valt att prata om hur hela Valborgsfirandet är en blandning av kristen helgondyrkan, hednisk välkomstshälsning av våren och lite fruktbarhetsdyrkan. En ganska spännande kompott.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar