På väg hem från södern. Torsdagen besök på det danska försvarsministeriet och den svenska ambassaden. Detta efter att under onsdagen ha gjort ett heldagsbesök på P7 på Revingehed med regementschef och regementsledning som följde oss hela dagen. ”Oss” är i det här fallet lika med större delen av den moderata försvarskommittén.
Under onsdagen fick vi följa delar av de övningar som pågick på P7. Förevisning av stridsvagn 122 och stridsfordon 90.
Regementschefen överste Jan Pålsson som själv tjänstgjort i Afghanistan berättade om de svenska insatserna i landet och nyttan av att ha tillgång till stridsvagnar för att lösa uppdraget. För det mesta räcker det med att tunga fordon finns på plats för att inge respekt och undgå konfrontation.
P7 är ett modernt och väl fungerande regemente. Övningsförhållande är utomordentliga och unika. Intresset från utlandet at få tillgång till övningsfälten har varit stort och det har med åren blivit en rad internationella besök där militär från andra länder hyrt in sig och fått öva.
Efter besöket står en sak mycket klar, även om det inte var en nyhet för någon av oss besökare – det behövs fler övningstillfällen för den svenska militären. Mer övning längs hela linjen. Inte minst viktigt för de styrkor som skickas utomlands för att göra en insats i skarpt läge.
Besöket på det danska försvarsministeriet gav en inblick i hur man arbetar från ett nordiskt NATO-land. Danmark har som målsättning att alltid ha 2 000 man ute i internationell tjänst. Något som också är obligatoriskt för att få ha en anställning inom försvarsmakten. Något som gäller både militärer och civilanställda.
Den danska försvarsmakten ses inte enbart som en militär styrka. Det civila samhället har stor nytta av militären på olika plan och ska så ha. Det är en del av militärens uppgift. I Sverige går vi allt mer ifrån det tänket? Vem har rätt? Vi eller danskarna? Jag sätter en slant på danskarna. Militären ska inte isolera sig. Finns det resurser som militären har och kan utnyttjas vid olika tillfällen för att det civila samhället ska snurra – så varför inte. Jag tycker det verkar vara sunt förnuft.
Efter besöket i Köpenhamn står det allt tydligare för mig att vi, Sverige, snarast måste söka om inträde i Nato. Inte minst för att kunna utveckla det nordiska försvarssamarbetet på så många områden som möjligt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar