Göran Skytte - förvirrat konservativ

Göran Skytte, en borgerlig konvertit, tidigare ospecificerad röd bekänner sig i söndagens Svenska Dagbladet till konservatismen. Jag är skeptisk.
Han berättar hur den socialistiska tidningen Arena hört av sig till honom med en förfrågan om att få intervjua honom om ”den nya konservatismen”. För Skytte är de uppenbarligen förvirrande att bli tillfrågad och än mer förvirrande att han – kanske – betraktas som konservativ.
På något sätt faller Skytte i sin egen förvirring när han som resultat av en betingad reflex börjar rabbla upp brukspatroner, värjor, frackar och godsägare. Sedan tar han sig för att definiera konservatismen: ”…ett tyst men bestämt avståndstagande från allt som är extremt. En stilla, men ändå klart hörbar lovsång till förnuft och verklighet. Sans och måtta.”

Sedan hävdar han att ”den folkliga konservatismen” ibland kan ses inom socialdemokratin och nämner då Göran Persson som ett exempel på detta.
Efter att ha blivit förvånad, näst intill förvirrad, konstaterat att många socialdemokrater är konservativa och kryddat denna anrättning med godsägare och frackar sammanfattar Skytte konservatismen och har med sin egen bakgrundsbeskrivning kunnat komma så långt att han hunnit bli ”vi” med konservatismen. Han skriver: ”vi är reformister, inte revolutionärer. Detta gäller både dem till vänster och till höger. Och jag tror att detta är en viktig del av modern konservatism, oavsett partifärg”.

Vad Skytte gör är att ganska så bra definiera en konservativ attityd. Men den politiska dimensionen missar han. Och det är inte alltid lätt att hitta den politiska kärnan i konservatismen. Och gör man som Skytte; kommer utifrån och tittar in i den konservativa idévärlden måste det nog bli precis som det sinnestillstånd Skytte beskriver befinna sig i, i början av sin krönika – förvirrat.

Det är förvisso bra att Göran skytte på Svenska Dagbladets ledarsida tar upp konservatismen och faktiskt i ganska positiva ordalag, men samtidigt är risken att hans läsare som lika förvånat som Skytte ställs inför konservatismen en första gång – får en allt för lättviktig uppfattning vad det verkligen innebär att vara konservativ i Sverige idag 2008.