torsdag, april 30, 2009

Tortyr kan aldrig accepters som förhörsmetod

President Obama vill inte ha en sanningskommission om CIA:s tortyr av fångar under Irakkriget. Lite förvånande med tanke på vad han sa under presidentvalskampanjen.
Den amerikanske kolumnisten, politikern, demagogen mm Patrick J Buchanan vill inte heller ha en sanningskommission och frågar i en krönika om tortyr någonsin är moraliskt försvarbart. Själv resonerar han sig fram till att det är det – tror jag.
I sin artikel konstaterar Buchanan inledningsvis att tortyr ger upphov till hat, bedrägeri och lögner. Tortyr är fegt och grymt och besudlar utövarna så väl som de torterade. Framför allt så gör användandet av tortyr att den som utövar den och de som sanktionerat den inte är bättre än de som är ansvariga för de kinesiska kommunisternas hjärntvättare under Koreakriget, japanerna som under andra världskriget torterade amerikanska krigsfångar eller fångvaktarna på Hanoi Hilton som torterade senator John McCain. - Så långt är jag med Buchanan i hans resonemang. Men sedan anträder han en slingrig väg mot ett accepterande av tortyr – trots en mycket sympatisk inledning.
Buchanan ställer frågan: Är det någon gång moraliskt rätt att döda? Och svarar själv: givetvis! Och tar som exempel soldater och poliser som får vapenutbildning för att försvara sig själv och andra.
Han ställer också frågan om det någonsin är rätt att åsamka någon olidlig smärta och svarar än en gång ja. Som exempel nämner han läkarna som under det amerikanska inbördeskriget utan bedövning amputerade armar och ben på soldater och därmed räddade deras liv.

Moralen i att döda någon eller att orsaka olidlig smärta beror inte bara på handlingen i sig utan på omständigheter och motiv, enligt Buchanan. Tankekedjan går vidare. Att mannen som låg bakom 11 september, Khalid Sheikh Mohammed, eller Oklahomabombaren, Tim McVeigh, skulle avrättas för sina gärningar anser många är rätt. Sedan ställer Buchanan frågan: Om vi har rätt att döda Khalid Mohammad har vi då inte rätt att ”waterboarda” (trycka ner huvudet under vatten) honom i 20 minuter för att tvinga honom att avslöja sina planer och därmed rädda tusentals amerikanska liv?

USA är delat i frågan. Det finns de som är beredda att acceptera tortyr – om det leder till något i slutändan gott. Och det finns de som mena att tortyr i sig är avskyvärt, att det kan leda till än värre övergrepp av staten med motiveringen att det ska resultera i något gott, i något som är bra för den stora majoriteten. Det kan jag aldrig acceptera.
I slutklämmen i sin krönika ställer sig Buchanan bakom ”rätten” för USA att tortera sina fångar. Han slår fast att Dick Cheney och George W Bush som inte ber om ursäkt för vad de gav tillstånd till höll USA säkert för minst sju och ett halvt år, vilket de ska hållas räkning för. Men det ska också Barack Obama - om amerikanska medborgare dör i en terrorattack som CIA hade kunnat förhindra om deras förhörspersonal inte hade varit bundna till arméns fälthandledning som beskriver hur man umgås med fiendesoldater, när de förhör al-Qaida- mördare som föredrar ”mjuka mål” som tunnelbanor, flygplan och kontorsbyggnader. Så långt Patrik Buchanan.

En lite annan uppfattning om tortyren har Peggy Noonan, en gång talskrivare till Ronald Reagan och McCain supporter i det senaste presidentvalet.
Precis som Buchanan ser hon att det inte blir någon rättslig process, trots allt som talar för det, när det gäller CIA-tortyren av fångar. Skadan och effekterna skulle bli ännu värre. Men när det gäller tortyr har hon en bestämd uppfattning och citerar John McCain: ”Waterboarding är tortyr, punkt”. Tortyr skadar det land som utför den, undergräver uppfattningen i världen om landet och även landets tro till sig själv. Peggy Noonans uppfattning är betydligt lättare att ta till sig än den Buchanan står för.

Jag stödde George Bush i presidentvalet när han ställde upp mot Al Gore och tyckte att hans medkännande konservatism var tilltalande. Jag tyckte också att han var den bättre av de två presidentkandidaterna när han mötte demokraternas John Kerry. Men uppfattningen att tortyr är rättfärdigat har jag inte kunnat förlika mig med. Att acceptera tortyr är att gå över en gräns. När det väl är gjort är man på andra sidan. Man har tagit ställning för något som i grunden är så fruktansvärt fel. Och när väl metoden är accepterad, var går då gränsen för vilka som ska utsättas för den och vilka som ska undgå att bli plågade? Vi blir som dem vi tar avstånd ifrån. Jag vill inte stå på samma värdegrund när det gäller människor som diktaturens torterare eller koncentrationslägrens vakter. Att låta ändamålet helga medlen är ingen sanning jag vill erkänna.

tisdag, april 28, 2009

USA:s sneda världsbild och O´Reillys begränsade värld

Orättvis kritik från utlandet av Sverige kan få mig att älska allt som är svenskt. Ju dummare kritiken eller utfallen mot Sverige är, desto mer nationalist blir jag. Och nu har det hänt – igen. Den amerikanske pratshowvärden Bill O´Reilly på Fox TV har i sitt program ”The O'Reilly Factor” uttalat sig om Sverige. Han förklarade följande:

”We´ve got to defeat the recession which is causing immense pain. But in doing so, do we really wan´t to change America to Sweden”.

Jag tycker O´Reilly har rätt i mycket. Han säger obehagliga sanningar och vågar uttrycka vad många tänker men aldrig skulle våga klä i ord. I Sverige beskrivs O´Reilly ofta som konservativ. Och enligt den amerikanska definitionen på vad som är en konservativ så är han det nog också. Men han är inte konservativ enligt en svensk/europeisk tolkning. Då är han nyliberal, nationalist och fylld av tron på den amerikanska överlägsenheten - på alla plan.
Till detta kommer då också en i amerikanska högerkretsar vanlig uppfattning som inte är annat än att beklaga. Och det är att blanda ihop vad som är normal humanism, normal medmänsklig solidaritet med socialism.
Ironiskt med tanke på att de länder som hängett sig åt socialismen präglats av allt annat än humanism, medmänsklighet eller solidaritet.

Min första tanke när jag läser citatet av O´Reilly är ”Jaha, hade det varit så farligt då? Ni skulle behöva bli lite svenska över där. Det hade inte skadat.” Sedan i sanningens namn skulle det inte skadat om vi hade blivit lite mer amerikanska på andra områden här i Sverige.

Jag är stor vän av USA. Men det gör mig inte blind för företeelser i landet som jag inte sympatiserar med eller tycker direkt illa om. Det hade nog inte skadat om lite fler amerikaner än vad som är fallet hade besökt andra länder lite oftare och sett att det finns fler sätt än ”the American way”. Denna självtillräcklighet i USA som ofta också sätter sin prägel på landets utrikespolitik får ödesdigra konsekvenser. Vi har sett det gång på gång. Och amerikanerna lär sig uppenbart aldrig. De flesta militära insatser USA har gjort runt om världen ställer jag mig bakom. Och i den första delen av operationerna har USA lyckats bra. Men att ta hand om freden har man misslyckats med gång på gång, Varför? Jag tror svaret är ganska enkelt.

Den amerikanska självkänslan och det självförhärligande vi kan bevittna i filmer, komedier, talkshows mm, har blivit den amerikanska verkligheten. USA har gått på myten om sig själv.
Jag har mött många amerikaner som blir bekymrade och ställer sig oförstående när människor de träffar i utlandet inte har som högsta mål i livet att bli ”amerikansk”. Att andra människors ideal inte är desamma som ”the American dream”. Allt i USA är inte rätt eller eftersträvansvärt. Mycket är det, och vi har mycket att lära oss av USA. Men vi har också en hel del av vårt sätt att leva, tänka och fungera som vi skulle kunna erbjuda amerikanerna att ta efter. Mycket av det amerikanska misslyckandet i omvärlden kan förklaras med en missriktad välvilja där man verkligen tror att hela världens dröm är att ”bli amerikansk”.

- Och Du, O´Reilly, allt som inte är amerikanskt är inte socialistiskt!

måndag, april 27, 2009

S gräver ner sig om plikten

Anders Karlsson (s) ordförande i Försvarsutskottet var ute i radion i morse igen och förklarade den socialdemokratiska uppfattningen när det häller den framtida personalförsörjningen. S vill inte låta värnplikten vara vilande utan istället ha ett system där den som så önskar kan mygla sig ifrån tjänstgöring tämligen enkelt.

Socialdemokraterna vill att alla, män och kvinnor, ska mönstra. Därefter kallas ett antal av dessa till fysisk mönstring och här väljes ut vilka som ska genomgå en tremånaders grundutbildning.
Efter denna grundutbildning kan de som vill gå vidare för en befattningsutbildning. Därefter ska de som önskar kunna skriva kontrakt med försvaret för tjänstgöring som ”kontraktssoldat”.

I Pliktutredningens delbetänkande säger vi att värnplikten ska vara vilande i lugna tider och att militärtjänstgöring ska göras på frivillig väg. Frivilliga genomgår tester, de som klarar sig går en tremånaders grundutbildning. En grundutbildning som meriterar tillfortsatt tjänstgöring/utbildning i hemvärnet eller till att gå vidare för en befattningsutbildning. Om man vill gå vidare till befattningsutbildningen skriver man kontrakt för tjänstgöring under ett visst antal år.
I socialdemokraternas förslag vill man inte skriva kontrat förrän efter befattningsutbildningen. Detta betyder att försvaret slänger bort värdefulla skattepengar på utbildning som staten aldrig får igen. Slöseri.

Varför Anders Karlsson väljer att gång efter annan hamra in den socialdemokratiska uppfattning när en utredning pågår, där socialdemokraterna deltar, är märkligt. Det låser upp den socialdemokratiske ledamoten på en rad områden.

Målet med Pliktutredningen har varit att nås så stor samsyn som möjligt i hur vi på frivillig väg bemannar det svenska försvaret. Och det är just det som är Pliktutredningens uppdrag. Att se hur en frivillig bemanning skulle kunna gå till.
Den 15 juni lägger Pliktutredningen sitt betänkande. Vad vi kommit fram till är ännu ett oskrivet blad. Det enda vi hittisk vet är att socialdemokraterna redan har tagit ställning. Något som inte gör det enklare att nå samsyn i Pliktutredningen.

fredag, april 24, 2009

Munkhammar moderat riksdagsledamot?

Hörde i Panelen i morse att gotlänningen Johnny Munkhammar (som jag tror bor i Stockholm) ska kandidera till Riksdgen för moderaterna. Kul - för honom.
Trodde att han var oförbätterlig folkpartist, men lite forskning på nätet visar att han gick med i moderaterna förra året.
Hade lite att göra med honom när jag satt på Gotlands Allehandas ledarredaktion. En trevlig, sympatisk och skärpt ung man. Beklagligt nog är han nyliberal. Men vad att vänta med den gedigna Timbrobakgrunden?

Vissa frågor har vi nog gemensamt, men inte i så vansinnigt många. Blev lite skrämd av hans idéer om differentierade sjukkostnader. Men det är ju nyliberalt så förvånad borde jag inte ha blivit.

Jag trodde nyliberalerna hade dragit sig innanför sina skal efter valet. Men uppenbarligen inte. Men varför inte?
"Samlings" ingår i partiets namn. Och idag är moderaterna så stora att där borde vara utrymme för olika åsikter så länge de finns inom samma politiska "familj".
Sansade nyliberaler platsar i ett moderata samlingspartiet på samma sätt som liberaler och konservativa.

onsdag, april 22, 2009

Läs www.traditionochfason.se

Denna onsdag går lite i den planerade gasledningens tecken. Nord Stream besöker Gotland med sin propagandabuss och den ryske miljöjournlisten Grigorij Pasko är på väg till ön vilket också ett antal TV-bolag och tidningar är.

Har publicerat ett inlägg om gasledningen på www.traditionochfason.se

tisdag, april 21, 2009

Nu blir det fler pressmeddelanden

Mitt besked i lördags att jag inte tänkte kandidera för omval i valet 2010 har resulterat i några artiklar i lokalpressen. Spekulationer varför och vad jag ska göra sedan. En ganska normal bevakning och rapportering. Sedan att alla ord inte blir korrekt återrapporterade får man leva med. Några större eller avgörande missförstånd har det inte blivit.
Men när ledarskribenten Håkan Ericsson på Gotlands Folkblad kommenterar mitt beslut måste jag komma med några synpunkter och tillrättalägganden.
Först vill jag dementera en ”mediasanning”, som inte har ett dugg med verkligheten att göra. Jag har följts av påståendet att jag under valrörelsen 2006 utlovat att jag skulle vara ”bråkig” i riksdagen om jag blev vald. Håkan Ericsson har skrivit det några gånger och det har tagits upp i insändare.

Den här bråkighetsstämpeln fick jag i samband med en intervju i Radio Gotland då jag svarat på en fråga och intervjuaren kommenterade ”riskerar du inte att bli betraktad som bråkig då”? Och jag svarade, mycket sanningsenligt, ”det har jag inget emot”. Alltså, jag har sagt att jag inte skulle ha något emot att bli betraktad som bråkig, inte att jag skulle ställa till bråk eller vara bråkig som ledamot i Sveriges Riksdag. Det är en väsentlig skillnad.

Ericsson tycker att det har varit tyst från min sida om min gärning i Riksdagen. Tråkigt om det är så. Han menar att ajg som tidningsman bord slänga iväg pressmeddelanden varje gång jag gör något i Riksdagen. Jag har försökt. Jag har skickat många pressmeddelanden till både GA och GT. Men intresset att skriva om dem är minimalt. De flesta har inte nått publicering. Däremot är debatt och insändarsidorna öppna för åsikter och kommentarer, vilket jag är mycket tacksam för.
Men jag ska ta kritiken till mig och öka takten när det gäller att skicka in pressmeddelanden och förväntar mig en positiv behandling av dessa.

Sedan kan jag inte låta bli att le åt minnet av den socialdemokratiska nomineringsprocessen på Gotland inför valet 2006 där Håkan Ericsson gav vindflöjeln ett ansikte.

I Folkbladets ledare var det givet att Christer Engelhardt skulle väljas om som riksdagsledamot. Lilian Virgin ställde inte upp för omval så det var lika säkert att han skulle få sällskap av Carina Grönhagen. Men sedan hände det som ingen hade väntat sig. Valberedningen valde att ställa Engelhardt utanför valbar plats och ville toppa med den lokale partibossen Åke Svensson. Håkan Ericsson fattade pennan och skrev så det glödde där han försvarade petningen av Engelhardt och tyckte att Åke Svensson, det var en kandidat för Riksdagen. Och Engelhardt – han kunde ju göra stora insatser i kommunpolitiken.
Men sedan fick medlemmarna en möjlighet att säga sitt. Engelhardt åkte upp på förstaplatsen och Åke Svensson rasade ner på listan. Nu jublade Ericsson åter för Engelhardt. Precis som han gör i tisdagens ledare: ” Vilka som blir toppkandidater på moderaternas och centern riksdagslistor är mycket ovisst. Men om Christer Engelhardt vill fortsätta för socialdemokraterna är han given i riksdagen.” Jo, nog torde Christer vara given – frågan är om Håkan Ericsson håller fast vid denna uppfattning även om den lokala partieliten – mot förmodan – skulle ha en annan uppfattning? Det är inte lätt att vara megafon…

måndag, april 20, 2009

Kandiderar inte för omval

Efter mitt ”tillkännagivande” på Gotlandsmoderaternas länsförbundsstämma i lördags har nu media hittat att jag inte ställer upp för omval till Riksdagen.
GA ringde upp mig igår och ställde frågor efter att ha läst denna blogg. Radio Gotland har kört nyheten från texten i GA.
Intressant för media är varför jag inte ställer upp igen och vad jag ska göra sen.
Skälen återkommer jag till vid ett senare tillfälle. Det är inte en orsak, det är flera faktorer tillsammans som gjort att jag kommit fram till beslutet. Det har fått mogna under ett antal månader och i påskhelgen fattade jag mitt beslut.

Men det är nästan ett och ett halvt år kvar av mandatperioden. Många månader kvar i riksdagen, med möten med diskussioner och många beslut att fatta.
För egen del känns det skönt att ha fattat ett beslut som gnagt på mig några månader och att jag nu fullt ut kan koncentrera mig på riksdagsarbetet. Nu börjar försvarsutskottets arbete med försvarets inriktningsproposition och den 15 juni ska pliktutredningen lägga sitt betänkande. Vi närmar oss också starkt Europavalet. Ett val som det tyvärr finns ett lågt intresse kring. Många befarar lägsta valdeltagandet någonsin.
Här gäller det för alla politiskt aktiva och intresserade att se till att mobilisera släkt, vänner och tillfälliga bekanta att gå och rösta.
Europavalet får inte bli ett val där politiska extremister ser en möjlighet att bli valda eftersom så få deltar i valet.
För moderat del kan valet bli en succé. Med de opinionssiffror som råder idag så finns det en extra motivering att lägga in en extra växel. Moderaterna största parti i Europavalet skulle få en stark symbolisk betydelse.

söndag, april 19, 2009

Fifty-fifty om gasledningen

Moderat Länsförbundstämma på Gotland den 18 april. Plats Suderbys herrgård.
Hade bestämt mig för att gå upp i två ärenden. Dels i propositionen som handlade om nya regler för nomineringsarbetet av kandidater till riksdags- och kommunfullmäktigelistorna. Samt givetvis Anders Skantz motion om den planerade gasledningen i Östersjön.

Fru ordföranden som jag riktar mig till var Lilian Edwards som förde klubban med den äran under stämmoförhandlingarna.


Mitt inlägg med anledning av proposition nr 1 på Gotlandsmoderaternas länsförbundsstämma, angående nya regler för nomineringsarbetet:

- Fru ordförande, stämmodelegater.
I denna proposition föreslås bland annat att medlemmarnas provval ska tas bort, att det ska tillsättas en rekryteringskommitté som i praktiken får en kombinerad uppgift att vara polis, talangscout och domstol.
I förslaget står att de som sitter i rekryteringskommittén inte ska kandidera till någon av de tre översta platserna på kommunfullmäktige eller riksdagslistan. Förslaget går också ut på att det är förbundsstyrelsen som ska utse rekryteringskommitté.
Om det nu ska vara en rekryteringskommitté - vilket jag i den föreslagna utformningen är mycket tveksam till - så bör inte någon av dem som sitter i den kandidera till någon plats på listorna. Och det bör vara den här församlingen – länsförbundsstämman - som väljer dem och inte förbundsstyrelsen.
Jag tycker det är fel att ta bort medlemmarnas provval. Det är en av få möjligheter för en vanlig betalande medlem att få utöva något inflytande på vilka som ska stå på våra listor till riksdag och kommunfullmäktige.
Att få vara med och direkt påverka hur partiets listor i val ska se ut, är ett skäl varför man väljer att bli medlem i ett parti. Att ta bort denna möjlighet ökar inte motivationen till att bli medlem.

- Det är möjligt att medlemmarnas provval är förlegat och att processen ska förändras i hur det ska gå till. Men då är det förslag som finns i propositionen – att gå fel väg. Det förslaget innebär mindre demokrati och mer toppstyrning. Och det är något vi inte bör eftersträva. Tar vi bort medlemmarnas provval måste vi ersätta det med något som är bättre - till exempel ersätta provvalet med en öppen nomineringsstämma där alla medlemmar är välkomna att nominera och rösta om hur listorna ska se ut. Mer demokrati, mer inflytande för medlemmarna – inte mindre. är vad som bör prägla moderaterna.

- Det finns en hel del i denna proposition som borde ses över ytterligare. Jag tror att propositionens syfte är gott, men någonstans i arbetet har det gått snett
Något jag tycker direkt illa om, och ställer mig mycket tveksam till, är de urvalskriterier som föreslås. Vissa är förvisso självklara men andra är godtyckliga och det finns de som är näst intill diskriminerande.
Det står bland annat att kandidaterna ska ha ”Uttrycksförmåga i tal och skrift”. Alla kan inte uttrycka sig i skrift, men kan vara en bra talare eller debattör. Och en bra skribent behöver inte vara en bra talare – men kan fungera alldeles utmärkt i en nämnd eller styrelse, i det mindre sammanhanget.

- Riktigt illa vid mig, tar jag när jag läser kriterierna; ”Framtoning, utstrålning, förmåga att skapa förtroende”. Vem bestämmer vad som är rätt framtoning? Vem bestämmer vad som är den rätta utstrålningen? Och vem är allvetande och klok nog att avgöra vilken eller vilka förmågor som skapar förtroende? Det är väljarna som ska avgöra detta. Inte någon intern filterprocess. Det är väljarna - och inga andra som ska avgöra.

- För väljarna rör det sig om ett val. Man väljer den eller dem som man vill ska bli ens politiska företrädare. Det är inte något statistiskt genomsnitt jag som väljare bara ska bekräfta.
Det är kanske personliga egenskaper som jag ser hos en kandidat som gör att jag vill ha henne eller honom som min politiske företrädare. Jag har kanske ett stort förtroende för en kandidat och dennes klokskap även om han eller hon saknar den ”framtoning och utstrålning” som förbundsstyrelsen tycker är den politiskt korrekta.
Det finns inte någon mall på hur den perfekte kandidaten ska se ut. Vi är alla olika, vi är alla individer – låt oss förbli det också.

- Nu är det säkert någon här som tycker att jag talar i egen sak; att jag är livrädd för det där med framtoning och utstrålning. Och det hade möjligen kunnat vara riktigt, om jag hade för avsikt att kandidera i valet 2010, vilket jag nu inte har.

- Fru ordförande, jag yrkar avslag på propositionen i sin helhet och föreslår att förbundsstyrelsen får i uppdrag att omarbeta den i en anda som öppnar för mer demokrati och ökat medlemsinflytande – inte mindre.”


Som framgår av mitt inlägg tycker jag inte om dessa nya regler. Men de är logiska och helt i linje med den tendens till toppstyrning som svenskt politiskt arbete idag genomgår.

Något större stöd fick jag inte, vilket jag inte heller hade räknat med. Även om där kom ett inlägg som precis som jag tyckte att det var fel att ta bort medlemmarnas provval.
Ett av argumenten att ta bort provvalet är att för få deltar. Visst, det är inte bra. Men så då istället till att fler gör det.

Förbundsordföranden Gustaf Hoffstedt undrad i sin plädering för de nya reglerna om det verkligen var så att vi förtroendevalda inom moderaterna speglade bilden av Gotland? Och det var en ganska bra sammanfattning av min kritik. Ska förtroendevalda, ska riksdag och kommunfullmäktige vara ett statistiskt snitt av väljarkåren? Jag tror inte det. Vi ska kunna välja vilka människor vi vill bli företrädda av.


Mitt inlägg med anledning av motion nr 2 på Gotlandsmoderaternas länsförbundsstämma, angående ”Gasledningen”:

”- Fru ordförande, stämmodelegater.
Det torde inte komma som en överraskning för någon att jag vill börja med att instämma i det mesta vad Anders Skantz ha sagt och yrkar bifall till motionen.
Jag blev förvånad när jag läste förbundsstyrelsens svar på denna motion.
Jag vet att detta är en, för många känslig fråga. Det har sagts mycket i debatten om den planerade ryska gasledningen, om syftet med den, om vem som bestämmer vad, vad som är sant och vad som är osant.

- Men, med stor respekt för förbundsstyrelsen och förbundsstyrelsens kompetens, så blir jag mycket häpen över med vilken bestämdhet som svaret på motionen är skrivet och de slutsatser som dras.

- Nord Stream har fått bakläxa en gång när det gäller miljökonsekvensbeskrivningen. Ytterligare material är nu inlämnat från Nord Stream, det stämmer. Material som håller på att undersökas. Om det är tillräckligt, och ger svar, på de frågor som har ställts, återstår fortfarande att se. Det är alls icke klart. Och om detta vet vi inget.

- I yttrandet skriver förbundsstyrelsen: ”Motionären påstår också att gasledningen skulle innebära behov av utökad närvaro av den ryska flottan i Östersjön. Det finns inte belägg för att gasledningen i sig skulle kräva detta.”

- Ja, vad ska man säga. Jag tror jag börjar med ett citat från Rysslands dåvarande försvarsminister, nuvarande vice premiärminister, Sergei Ivanov den 30 juli 2006: ”Gasledningens existens gör det möjligt att på allvar påverka militära och politiska processer som sker vid Rysslands västliga gränser."

- Den planerade gasledningen genom Östersjön är ett politiskt projekt som den ryska staten samtidigt hoppas kunna tjäna pengar på.
Dåvarande president Putin förklarade 2003 att ”all rysk energiexport ska användas för att öka Rysslands inflytande i omvärlden”.

- Och som ren sakinformation: Ryssland har ganska nyligen ökat sin ubåtsflotta i Östersjön från tre till nio ubåtar av typen 677 Lada - skälet till detta har tydligt angivets - gasledningen.

- President/premiärminister Putin har vid mer än ett tillfälle förklarat att den ryska Östersjöflottan får nya uppgifter när gasledningen blir verklighet.

- Företaget Nord Stream som svarar för ledningen och dess tillkomst är inget vanligt företag trots att man gör allt för att det ska verka så normalt som möjligt. Nord Stream är ett företag vars huvudägare är ryska Gazprom som är siamesisk tvilling till den högsta ryska politiska makten.
Huvudägare i Gazprom är ryska staten och ytterligare med ryska statens synnerligen vänligt sinnade företag och intressen. Nord Stream gör vad Gazprom bestämmer. Nord Stream gör vad Ryssland bestämmer.

- Gazprom agerar på nästan alla områden i samhället och är den ryska ledningens förlängda arm och verkställer den etablerade maktens vilja. Vi känner till hur Gazprom bland annat köper upp och tar kontrollen över radio, tv och tidningar.

- Mycket av intresset runt gasledningen har cirkulerat runt Nord Stream. Och det är givetvis en medveten politik. Nord Stream med huvudkontor i Schweiz är säkert på många områden ett oklanderligt företag som man kan visa upp. Men det är att rikta fokus fel. Nord Stream gör inget som inte dess huvudägare har sagt eller godkänt. Intresset borde vara mer riktat mot Gazprom.

- Under våren 2007 kom tydliga signaler från den ryske presidenten att man från rysk sida ville skynda på tillkomsten av gasledningen. Skälet är att man så fort som möjligt ska kunna leverera gas till sina kunder i Västeuropa, och samtidigt ha kvar möjligheten att kontrollera tillförseln till den gamla sovjetiska sfären. Vi har alla gaskrisen i Ukraina i färskt minne.

- Genom gasledningen i Östersjön kan man från rysk sida hålla fullständig kontroll på alla fartyg, på ytan såväl som under, som passerar ledningen.
Skulle gasledningen bli verklighet räcker inte den svenska kustbevakningen till för övervakningen. Det krävs militära enheter för att klara denna uppgift.
Med gasledningens kommer vitala ryska intressen mycket nära den svenska gränsen.
Med gasledningen kommer den ryska Östersjöflottan som enligt premiärminister Putin snart har en helt ny uppgift, att både förstärkas – en förstärkning som redan börjat - och bli mer synlig. Vi får en ökad militarisering av Östersjön.

- Vi får inte heller glömma bort våra grannländer Estland, Lettland, Litauen och Polen som, alla på olika sätt, protesterar mot gasledningsplanerna.

- Den ryska statsledningen har ett syfte med sin politik. Att ge Ryssland den stormaktsroll som Sovjetunionen en gång hade. Gasledningen genom Östersjön är en viktig bit i detta pussel.

Bifall motionen!”


Ett antal inlägg. Anders Skantz började och försvarade och förklarade sin motion. Sedan var det dags för Gustaf Hoffstedt att förklara förbundsstyrelsens inställning.

Sedan var det då min tur med mitt inlägg. Lena Celion gick upp och försvarade förbundsstyrelsens yttrande och passade på att också försvara mottagandet av gåvan från Nord Stream så att hamnen i Slite kan byggas om. (Vilket jag röstade emot och reserverade mig mot i kommunfullmäktige.)

Åke G Sjöberg gick upp och tala de sig varm mot användandet av brunkol i det gamla Östtyskland. Därför tyckte han gasledningen var bra. Det var inte upp till oss att ha åsikter om Tyskland-Ryssland vill lägga gasledningen i Östersjön hellre än på land. Han tyckte också att vi är oförskämda grannar som kommer med kritik.
Dock fick vi inte höra något om den ryska militariseringen av Östersjön eller de ryska stormaktsambitionerna. Talaren tog däremot upp ”rysskräcken” och varnade för den. Något också Bengt Ericsson ville instämma i, i sitt anförande.

Per Österlund gick upp i talarstolen och yrkade bifall till motionen.

En flyktig tanke i debattens hetta är att Nord Streams propagandaoffensiv haft för företaget positiva effekter.

Votering genomfördes. Eftersom det var svårt att höra blev det sluten omröstning.
Av de 51 röstberättigade på länsförbundsstämman var 40 närvarande. Den slutna omröstningen slutade i 20 för förbundsstyrelsen, 19 för motionen och en nedlagd röst.
Jag anmälde reservation och att jag skulle lämna in en skriftlig sådan. När listan gått runt fanns det 20 röstberättigade som skrivit under. Alltså en mer än vad som röstat för motionen. Ett resultat väl visar på de delade meningar i frågan om gasledningen som finns inom moderaterna på Gotland. Kampen mot gasledningen fortsätter!


En liten reflektion. Att 11 av 51 röstberättigade inte var närvarande tycker jag är dåligt. Det kan förvisso alltid finnas skäl för en frånvaro, men då borde alla klutar ha satts in för att få ersättare att infinna sig.

fredag, april 17, 2009

Har fallit för frestelsen - twittrar

Trodde jag skulle kunna motstå twitter-frestelsen. Tyvärr icke så. Började för några minuter sedan. https://twitter.com/RolfKNilsson
Ska testa under några veckor om det kan vara värt besväret.

Har varit en intensiv vecka i Riksdagen. Vårpropositionen har tagit sin tid. Centermegafonen "Gotlänningens" chefredaktör sur för att jag inte hade ett pressmeddealnde klart direkt när proppenkom. Det skulle jag kunnat ha, men i så fall had ejag inte haft en aning om vad som stod i proppen. Som ledamöter i riksdagen fick vi proppen i samband med att Anders Borg presenterade den. Jag vet inte hur snabbläsande centerredaktören Bofride är - men för mig tar det lite tid att läsa igenom de faktasprängda sidorna. Och så passar hon på att ge gotlandscenterns ständige riksdagskandidat Lars Thomsson beröm för hans valkampanj 2006. Thomsson, mannen som ser Nord Stream som ett enormt "fredsprojekt".

måndag, april 13, 2009

Plocka ner Levengood från piedestalen

Får man uttrycka sin trötthet på Mark Levengoods kvasifilosofiska funderingar? I vilket fall så gör jag det.
Lyssnade som vanligt på ”Godmorgon världen” i söndags (12 april). Numera är det ofta Mark Levengood som får de sista fem minuterna att fylla med sina funderingar runt stort och smått.
Denna gång raljerade han ganska grovt och fördomsfullt om kristdemokraterna. Hur kristdemokraterna var och hur löjliga figurer de framstod som i vårt svenska samhälle.
Jag är förvisso inte kristdemokrat och jag tycker inte som kristdemokraterna i alla frågor. Men de dumheter som kom från Mark Levengood borde inte stå oemotsagda.

Det är möjligt Levengood är en mycket klok och intelligent människa. Det har jag ingen aning om. Men oavsett om så är fallet kommer det väldigt många dumheter ifrån honom. Men Levengood tillhör den grupp människor i det politiskt korrekta Sverige som inte bör kritiseras. Just därför är det ännu viktigare att granska och gå emot hans ”sanningar” – om man nu har en annan uppfattning. Annars upphöjs också de till vad som är rätt, riktigt och fel att kritisera.

Mark Levengood har en annan uppfattning än vad jag har när det gäller äktenskapet. Jag respekterar Levengoods åsikt, men det hindrar inte att jag tycker att han har fel. Nu är det förvisso inte speciellt politiskt korrekt av mig att framför en sådan åsikt. Att ställa sig upp och göra vågen för ett könsneutralt äktenskap är vad som gäller i Sverige. Har man en annan uppfattning är man dum, reaktionär, homofob eller vilket skällsord som för tillfället ligger lämpligast på plats för att ta till. Ska man göra politisk karriär så är det också bra om man ställer in sig i ledet, håller käften och klär ut sig till transvestit när det är dags för prideparad.

Risken jag nu tar med att kritisera Levengood och hans åsikter är att jag blir stämplad som homofob och reaktionär. Men visst, är det priset som får betalas för att ha en annan uppfattning än vad som är politisk korrekt om denna säkert mycket vänlige och sympatiske kultklenod så få det väl vara det.

Levengood är ett exempel på det politiskt korrekta samhällets hovnarrar som får komma undan med vilka dumheter som helst. Uttalanden och påståenden som inte får kritiseras. Dumheter!
Förvisso har han säkert guldkorn som han kommer med och som alla kan hålla med om. Men det är också politisk propaganda, rena dumheter och allmänt trams som han får bästa sändningstid för att framföra. Låt gärna Levengood få hållas, men det är dags att plocka ner honom från piedestalen som hittills har gett honom kritisk orörbarhet.

lördag, april 11, 2009

Radikale Venstre vill behålla hemvärnet

DANMARK: I de pågående förhandlingarna om en ny dansk försvarsöverenskommelse har radikale Venstre bytt uppfattning och ger nu sitt stöd åt det danska hemvärnets fortsatta existens. Tidigare har partiet velat lägga ner hemvärnet.
Enligt Radikale Venstre har hemvärnet genomgått en förändring i rätt riktning och verksamheten ligger nu i linje med den tid vi lever i. Socialistiska folkpartiet och Enhetslistan är nu de enda partier som fortfarande vill lägga ner det danska hemvärnet. Socialdemokraterna har tidigare uttalat sig för en reformering av hemvärnet men inte någon nedläggning.

Fler kvinnor i det danska försvaret

DANMARK: Nu vill danska politiker att fler kvinnor ska välja en karriär inom försvaret. Precis som för alla män som fyller 18 år kan det nu bli så att alla kvinnor som når denna ålder kallas till ”försvarets dag”. En majoritet av folketingets partier vill detta. Det betyder att varje årskull som fyller 18 år får ta emot ett brev från försvaret där de ombedes, enligt dansk pliktlag, att infinna sig till försvarets dag.
Man hoppas då kunna få fler kvinnor intresserade av att göra karriär inomförsvaret och på det viset täppa till de luckor som finns.

Danska socialdemokrater vill halvera antalet jaktplan

DANMARK: Skrota eller sälja häften av de 48 danska F-16 planen vill de danska socialdemokraterna. Partiets försvarspolitiske talesman John Dyrby Paulsen har sagt att det antal man har idag bygger på en kalla-kriget-sitaution och att det därför finns anledning att reducera antalet. Han är docknoga med att poängtera att de pengar man skulle spara in helt skulle gå till försvaret för att täcka andra kostnader.
Regeringspartiet Venstres försvarspolitiske talesman Karsten Nonbo avvisar helt det socialdemokratiska förslaget.
Någon gång i juni beräknas de danska partierna ha nått en försvarsöverenskommelse.

Sned könsfördelning i Kina – överskott på 32 miljoner män

KINA: Den mycket aktiva abortpolitik som bedrivs i Kina där ofta flickfoster aborteras har nu resulterat i ett mansöverskott på 32 miljoner. Denna snedfördelning mellan män och kvinnor i Kina beräknas hålla i sig i decennier. Uppgifterna kommer från British Medical Journal.

I världens flesta länder finns det fler män än kvinnor. Men då handlar det om mellan 103 till 107 pojkfödslar på 100 flickfödslar. I Kina pendlar siffran mellan 140 till 195 pojkfödslar på 100 flickfödslar beroende på provins.

Hangö kritiserar Nord Stream

FINLAND: Miljöchefen i finska Hangö är mycket kritisk mot det sätt som Nord Stream bedömer miljökonsekvenserna för gasledningsprojektet.
Enligt det förslag till utlåtande som finns från Hangö kommun finns det många brister i Nord Streams miljökonsekvensbeskrivningar. Inte minst när det gäller hur mycket material och sediment från havsbotten som lossnar när gasledningen bygges. Från Hangö kommun påpekas också att det saknas uppgifter om vilka kemikalier och gifter som de upprivna materialet innehåller och var i ekosystemet det tar vägen.
Nord Stream har inte gjort några undersökningar i den östra delen av Finsk viken och vet därför inte heller vilka kemikalier som döljer sig där eller om radioaktiva ämnen finns på botten. Det är helt oklart vad som sker här när väl gasledningen börjar byggas.

Europaparlamentets krav på Ryssland

EUROPA: Den 6 april beslutade Europaparlamentet rekommendera att i de förhandlingar som pågår med Ryssland om ett nytt partnerskapsavtal så ska mänskliga rättigheter, gasleveranserna och ett löfte från rysk sida att inte bruka våld mot sina grannar finnas med. Europaparlamentet beslutade detta med 416 röster för, 80 emot och 147 nedlagda.
Förhandlingarna mellan Ryssland och EU har pågått sedan den 4 juli 2008 men låg nere under Georgienkriget och påbörjads igen den 2 december förra året.
Att förhandlingarna har återupptagits är på intet sätt ett erkännande av de förhållande som råder i Georgien efter kriget, påpekas från EU.

Från EU:s sida vill man att Ryssland ska anpassa sina lagar till Europarådets och OSSE:s riktlinjer när det gäller yttrande- och föreningsfrihet.
Europaparlamnetet hänvisar till Esbokonventionen och påtalar vikten av att Ryssland är uppmärksam på de ekologiska konsekvenser dragningen av Nord Stream innebär.

fredag, april 10, 2009

Jublar inte över Östbergs frigivning

De politiskt korrekta må fördöma mig. Men jag vägrar delta i jublet över att Annika Östberg har lämnat fängelset i USA och förts över till Sverige för att inom en inte allt för avlägsen framtid försättas på fri fot.
Jag finner inget beundransvärt i de svenska politikernas ”insats” för att få henne fri, inte heller medias glorifiering av denna dömda brottsling.
Annika Östberg är ingen som är oskyldigt dömd, mot sitt eget nekande och utan vittnen.

Om vi går tillbaks till 1972 så dömdes hon för dråp för att ha knivdödat en man i sin lägenhet i San Fransisco. Något hon också erkänt.
Tillsammans med sin pojkvän Bob Cox deltog hon i rånmordet av restaurangägaren Joe Torres den 30 april 1981 på en plats utanför San Fransisco. Det var Annika Östberg som planerade gärningen. I planen ingick att hon skulle lura Torres att hon hade billigt kött att sälja och arrangerade ett möte.
Väl på mötesplatsen fanns också pojkvännen som sköt restaurangägaren i ryggen två gånger. De stal hans plånbok och flydde från platsen.

Dagen efter mordet på Joe Torres stoppades paret i sin flyktbil av polismannen Richard Helbush. Bråk uppstod mellan mördarparet och polisen. Annika Östberg drog till sig polismannens uppmärksamhet medan pojkvännen också denna gång skät det gemensamma offret i ryggen. Denna gång med flera dödande skott. Det var något fel som gjort att polisen stoppat dem och därför lämand de sin egen bil och fortsatte flykten i den mördade polisens tjänstebil. Det tog inte lång tid för en polispatrull att spåra dem. Skottlossning uppstod. Under eldstriden, vilken Annika Östberg erkänt, hjälpte hon pojkvännen vid flera tillfällen att ladda vapnet. Det slutade dock med att båda greps.
Pojkvännen Bob Cox hängde sig i arresten och Annika Östberg dömdes för sina brott.

Det kan inte vara rätt att hylla Annika Östberg som en hemkommen frihetshjälte. Jag förstår den ilska som offrens anhöriga visat upp inför en eventuell förflyttning av Östberg till Sverige och ett frisläppande. Hyllningarna till media för dess roll och de svenska myndigheternas ”insats” för Annika Östberg är inget att beundra. Snarare beklaga. Det finns andra, bevisligen oskydliga, som borde ägnats samma arbete.

ROLF K NILSSON

onsdag, april 08, 2009

Besök i syd och i väst

Efter att jag åkte hem från riksdagen i torsdags (2 april) har jag faktiskt hunnit med en hel del. Det började direkt på fredagsmorgonen på Gotland med Statens Kulturråd. Plats: kommunens ledningskontor. Jag var där i egenskap av ordförande för Länsteatern på Gotland. För intresserade gotlänningar fanns ingående rapporter att läsa i GA och GT.
Vad som nu sker i Kultursverige är att makten decentraliseras från staten ut i regionerna. Och det låter ju bra. Problemet som jag ser det är att makten riskerar centraliseras i regionerna och för Gotlands del till kultur- och fritidsnämnden. Det är möjligt jag målar en viss potentat på väggen - det får framtiden utvisa.
Många frågor är ännu obesvarade från Staten och Statens Kulturråd. Kanske var vi närvarande, engagerade i den gotländska kulturen, oförskämda och allt för negativa som hade många frågor och inte stod upp och gjorde vågen när avsiktsförklaringen mellan Statens Kulturråd och Region Gotland skulle undertecknas. Men nog finns där fortfarande frågetecken som måste rätas ut.

Söderut och Västkusten
Sedan ut på svensk resa till södern och västkusten. Många möten, många olika verksamheter och personer.
I måndags var jag på P7 i Revingehed och diskuterade bland annat den lagda försvarspropositionen och arbetet i pliktutredningen. Många frågor, många spekulationer och – väldigt mycket att tänka på.
Jag trodde att pliktutredningen skulle bli ”enklare” ju längre vi kom i arbetet. Icke så – det finns mängder av detaljer som ska redas ut, kontrolleras och sättas in i sitt sammanhang.

Många ställer frågor om och vill diskutera situationen inom socialdemokratin. Tyvärr vet jag lite som alla andra. Men att det är kris inom partiet är det nog ingen tvekan om.
Mona Sahlin har visat sig vara minst sagt otillräcklig som partiledare. Det fanns någon gammal s-potentat som menade att det viktigaste för partiledaren var att gå i takt med rörelsen. Är det någon som hamnat i otakt är det fru Sahlin.
Hon omger sig med medarbetare som nästan alla saknar de rötter i rörelsen som tidigare varit en del av partiets styrka.

Sahlin är väldigt stockholmsk i sitt agerande och i sin framtoning. Det hon gör, det hon säger och de medarbetare hon väljer är säkert gångbara i vissa politiskt korrekta tjänstemannakretsar i Stockholm. Men hur är det på verkstadsgolvet? Hur är det på byggarbetsplatserna? Hur är det i vården? Hur uppfattar man en partiledare som uppenbarligen helt saknar linje i sin politiska utövning, som har gjort indignationen till främsta kännetecken och som gärna visar upp sig kyssande en annan kvinna (RFSL-potentat) för att fira homoäktenskapets framgång i riksdagen samtidigt som vi genomgår den värsta finanskrisen i modern tid. Man ha vilken uppfattning man vill, men jag tror inte detta går hem i stugorna - varken hos socialdemokraterna eller hos andra.

Göteborg ett alternativ
Min Sverigetripp avslutades i Göteborg. En stad som befinner sig i chock efter Göran Johanssons sorti från politiken. Göteborg är en stad med potential som skulle kunna fungera som ett alternativ till Stockholm om man bara tog upp möjligheterna. Det som finns i Stockholm finns i Göteborg.
Sveriges näst största dagstidning (Göteborgs-Posten) finns i staden. En tidning som skulle kunna ta upp kampen med stockholmsdrakarna och bli rikstidning. Det skulle behövas. Men tyvärr saknar GP det intresse för övriga Sverige som den skulle behöva för att klara utmaningen.
Tidningen saknar också den ödmjukhet som varje tidning i monopolsituation bör ha en stor dos av. Tyvärr är det ett återkommande problem för tidningar i samma situation runt om i landet.
Påsken närmar sig hastigt. För egen del blir det mycket skrivande vid datorn. Mest politik men också lite nöjesskrivande.
Läser att Beatrice Ask är föreslagen som ny andre vice ordförande för moderaterna. Det är ett bra förslag. Det känns skönt att också en ”gammal” moderat får den uppskattning som hon förtjänar.